Busschaufför var sjukskriven på halvtid med hjärtproblem och diabetes och arbetade hela dagar varannan dag och var ledig varannan.
Schemaläggningen gjordes i samråd mellan arbetsgivare, rehabiliteringskoordinator och facklig representant. Försäkringskassan menade att träning och egenvård borde planeras till fritid och att det faktum att han klarade av att arbeta heltid vissa dagar tydde på en arbetsförmåga på heltid och avslog hans ansökan om sjukpenning. Vi argumenterade för att det förelåg en uppenbar risk för såväl honom såsom för passagerarna och medtrafikanter om medlemmen skulle ha arbetat i högre omfattning. Ledigheten mellan heltidsdagarna var behövligt för att kunna fortsätta arbeta halvtid och att motverka försämring, vilket innebär att avvikelsen var medicinskt motiverad. Förvaltningsrätten avslog överklagandet och gick på Försäkringskassans linje. Domen överklagades till Kammarrätten som fann att medlemmen behövde den behövde den aktuella arbetstidsförläggning eftersom hen hade behov av att minska stress, orka med träning och gå ned i vikt. Kammarrätten menade vidare att den medicinska utredningen gav stöd för att ett arbete i högre omfattning innebar en stor belastning för medlemmens hjärta och därigenom en fara för trafiksäkerheten vilket borde beaktas vid bedömningen av hens arbetsförmåga. Kammarrätten noterade också att arbetsgivarens behov tycktes ha vägts in i bedömningen, men då det inte framkommit annat än att arbetstidsförläggningen även var medicinskt motiverad biföll kammarrätten medlemmens talan.
Kammarrätten i Göteborg mål nr 7544-20 meddelad den 28 september 2021.
Medlemmen hade beviljats facklig rättshjälp av sitt fackförbund Svenska Kommunalarbetareförbundet. Ombud var förbundsjuristen Gustav Sjöberg, 08-676 63 40.