Nyhetsbrev nr 4/2013

Nyhetsbrev nr 4/2013

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Två intressanta mål i EU-domstolen

Det första gäller utstationeringsdirektivet:

En finsk domstol har frågat hur utstationeringsdirektivet ska tolkas, mål C-396/13. Målet handlar om 186 polska elektriker som arbetat på ett finskt kärnkraftverk. Samtliga är medlemmar i det finska elektrikerförbundet. För arbetet gäller ett allmängiltigförklarat finskt kollektivavtal. I Finland överlåter medlemmarna sina lönefordringar till det fackförbund där de är medlemmar och sedan är det facket som driver in lönen åt dem. Systemet liknar det vi har i Sverige där facket är part och kan företräda sina medlemmar i Arbetsdomstolen. Men det polska bolaget hänvisar till en polsk lag som innebär att en arbetstagare inte får överlåta sin lönefordran till någon annan. Bolaget menar därför att det finska facket inte har rätt att driva in lönen åt sina medlemmar. Den andra frågan i målet är vad som ingår i begreppet minimilön enligt utstationeringsdirektivet. Det finska kollektivavtalet innehåller regler om att arbetsgivaren ska betala grundtimlön efter lönegrupp, ackordsgarantilön, semesterlön, fast dagtraktamente och ersättning för den dagliga resan till arbetet (reseersättning). Frågan är om dessa ersättningar ingår i begreppet minimilön enligt direktivet och om det polska bolaget är skyldigt att betala. Arbetstagarnas totala fordran uppgår till cirka 6,5 miljoner EUR. LO, TCO och Saco har begärt att den svenska regeringen ska yttra sig till stöd för det finska fackets uppfattning. 

Det andra målet handlar om bemanningsdirektivet.

Ett annat finskt mål där förhandsbesked begärts från EU-domstolen handlar om tolkningen av bemanningsdirektivet, mål C-533/13. Enligt finska kollektivavtal inom industrin är det inte tillåtet att anlita bemanningsföretag när det finns ett permanent arbetskraftsbehov. Bemanningsföretag får bara anlitas vid arbetstoppar eller för att utföra arbetsuppgifter som är tidsbegränsade eller begränsade till sin natur och som inte kan utföras av den egna personalen. Ett finskt företag har dock hyrt in personal kontinuerligt sedan 2008 för att utföra samma arbetsuppgifter som bolagets egna anställda.

Ändringar i Socialförsäkringsbalken fr.o.m. den 1 januari 2014 

Ändringarna bygger i huvudsak på Försäkringskassans förslag i ”Antikrångelkatalogen” och har röstats igenom i riksdagen i enighet och utan att några motioner skrivits med anledning av propositionen (2012/13:169).

• Sjukpenning ska kunna lämnas för upp till sju dagar före den försäkrades sjukanmälan till Försäkringskassan.

Innan ändringen gäller normalt sett att sjukpenning inte får lämnas för tid innan anmälan. Undantag finns för när det fanns hinder för anmälan eller särskilda skäl, och dessa behåller man även efter ändring.

• 90-dagarsregeln för sammanläggning av sjukperioder i rehabkedjan ändras till att sammanläggning ska ske om färre än 90 dagar förflutit mellan sjukperioderna. Den tid som man varit i arbetslivsintroduktionen får dock inte räknas i de 90 dagarna.

Regeringen motiverar ändringen med att Försäkringskassan måste göra resurskrävande utredningar om hur mycket den försäkrade arbetat mellan sjukperioderna. Men det anses inte rimligt att tid i arbetslivintroduktionen ska medföra att den försäkrade hamnar på dag 1 i rehabkedjan om en ny sjukperiod påbörjas efter introduktionen.

• När en försäkrad har arbetsskadelivränta – utan att ha sjukersättning – ska hen kunna återfå sin sjukpenninggrundande inkomst när livränteperioden upphör, enligt samma regler som om den försäkrade haft sjukersättning.

Sedan den tidsbegränsade sjukersättning avskaffades är det mer vanligt att försäkrade får arbetsskadelivränta utan att samtidigt få sjukersättning. Detta bl.a. beroende av att arbetsförmågebegreppet är mildare i arbetsskadeförsäkringen än i sjukförsäkringen.

• Ålderspension får lämnas utan ansökan fr.o.m. den månad den försäkrade fyller 65 år om den försäkrade haft hel sjukersättning omedelbart före.

Tvist mellan Transport och Andreassons Åkeri AB 

Under två dagar i oktober höll Arbetsdomstolen huvudförhandling i en tvist mellan Transportarbetareförbundet och Andreassons Åkeri AB. Andreassons Åkeri AB är bundet av kollektivavtal. Tvistefrågan avser om en chaufför som arbetat i bolagets åkeriverksamhet har gjort det såsom arbetstagare eller inte. 

Parterna är överens om att Andreassons Åkeri AB inte har tillämpat kollektivavtalet på chauffören. Enligt bolaget beror det på att han inte är arbetstagare hos bolaget och då blir alltså inte kollektivavtalet tillämpligt. Transports uppfattning är chauffören har arbetat på ett sådant sätt att han är arbetstagare. Om förbundet får rätt och Arbetsdomstolen kommer fram till att han är arbetstagare innebär det att bolaget har brutit mot kollektivavtalet. Bolaget ska i så fall betala skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott.

Brott mot regler i AFA-försäkringar inte en fråga för AD 

Hotell och Restaurangfacket hade väckt talan vid Arbetsdomstolen mot Restaurang Storseglet AB. Storseglet är bundet av kollektivavtal med Hotell och Restaurangfacket och skyldiga att till FORA anmäla in och betala premie för AFA-försäkringarna för samtliga anställda.

Hösten 2011 kom det till Hotell och Restaurangfackets kännedom att Storseglet under en rad år hade anmält in för få anställda och därmed betalat in för lågt belopp i premie. Under åren 2005 –2011 skulle Storseglet ha anmält in och betalat premie för mellan 42 och 220 personer. Storseglet hade anmält in och betalat premie för 17 anställda. Efter att missförhållandena uppmärksammats började bolaget retroaktivt betala in premier till FORA. Bara för år 2011 betalade bolaget in 1,3 miljoner till FORA i efterskott.

Hotell och Restaurangfacket väckte talan mot bolaget i Arbetsdomstolen och yrkade 500 000 kr i allmänt skadestånd för brott mot en bestämmelse i Gröna Riksavtalet som säger att arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla AFA-försäkringarna, omställningsförsäkringen och Avtalspension SAF-LO. Bolaget, med stöd av Visita, hävdade att bolagets agerande var utan påföljd. De hävdade också att Arbetsdomstolen inte kunde pröva förbundets talan eftersom det finns bestämmelse om skiljenämnd i de Gemensamma villkoren för AFA-försäkringarna, omställningsförsäkringen och Avtalspension SAF-LO. Enligt bestämmelsen ska ”övriga tvister i kollektivavtal om försäkringarna” i sista hand avgöras av skiljenämnd.

Arbetsdomstolen har i beslut den 20 november 2013 gett arbetsgivarsidan rätt och har avvisat förbundets talan. Beslutet innebär att talan om allmänt skadestånd för brott mot regler om AFA-försäkringarna m.m. i ett förbundsavtal inte kan föras i Arbetsdomstolen. I sådana tvister ska istället skiljeförfarande påkallas.   

Övergång av verksamhet och åldersdiskriminering när SJ tog tillbaka tågstädning? 

Den 26 januari 2012 tog SJ AB tillbaka verksamheten att städa SJ:s tågvagnar från entreprenören ISS Trafficare AB. Verksamheten bedrevs på tre orter: Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med att SJ tog över verksamheten tog man också över 30 % av de arbetstagare som städade SJ:s tågvagnar hos entreprenören. Dessutom tog man över vissa lokaler, några arbetsledare och en för verksamheten viktig personalplanerare med lång erfarenhet och god inblick i verksamheten. SEKO har väckt talan i Arbetsdomstolen och hävdat att det är fråga om en övergång av verksamhet enligt 6 b § LAS och att alla som städade SJ:s tågvagnar hos entreprenören hade rätt att följa med över till SJ. 

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen

…heter ett delbetänkande från den Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen (SOU 2013:64) som innehåller förslag för att få rätsida på två olösta problemområden inom arbetslöshetsförsäkringen – samordning med pension och förtroendevaldas ställning. Tanken är att betänkandet ska leda till lagstiftning som börjar gälla 1 januari 2015.

Samordning av pension och arbetslöshetsersättning görs idag även om den försäkrade återkallat pensionen, t.ex. vid deltidspension. Vidare sänks ersättningsnivån alltid till 65 % av tidigare inkomst, oavsett om man bara tar ut en del av pensionen eller inte. Dessutom är samordning med tjänstepension både krångligt och svårt att kontrollera. Kommittén föreslår nu att systemet ska bli mer flexibelt och att pensionen helt enkelt samordnas med ersättningen och att dagpenning lämnas med skillnaden mellan ersättningarna, samt att återkallat pensionsuttag ska kunna ge full ersättning enligt arbetslöshetsförsäkringen.

Välbesökt seminarium om arbetsförmåga

Arbetsförmåga är ett av socialförsäkringens mest centrala begrepp, men också ett av de mest svårdefinierade. Tolkningarna skiljer sig åt mellan olika bedömare och osäkerheten i hur arbetsförmåga egentligen ska bedömas är ett av sjukförsäkringens största problem.

Torsdagen den 28 november 2013 anordnade LO-TCO Rättsskydd ett frukostseminarium på hotell Sheraton i Stockholm om arbetsförmågebegreppet, och vilka frågeställningar som uppstår när arbetsförmåga ska bedömas.

Inbjudna talare var professor Ruth Mannelqvist vid Umeå universitet, Jan Larsson från Försäkringskassan och politikerna Tomas Eneroth (s) och Finns Bengtsson (m), båda från socialförsäkringsutskottet. Tillsammans med förbundsjuristerna Magnus Eriksson och Kerstin Burman vid LO-TCO Rättsskydd belyste deltagarna olika aspekter av arbetsförmågebegreppet och dess rättsliga utgångspunkter, hur det fungerar i praktiken och vad som kan göras i framtiden för att förbättra bedömningen. Seminariet avslutades med ett givande panelsamtal.