Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi kommer ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!
Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.
Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till
Höstens seminarier!
Varje termin anordnar vi ett antal seminarier som är öppna för fackligt förtroendevalda på olika nivåer. De är alltid lika populära, och vi rekommenderar att man anmäler sig i tid, då platsantalet är begränsat. Kursledare är våra egna jurister, priset är 2900 kr + moms för ett endags-seminarium och vi håller till i en centralt belägen lokal i Stockholm. Här är höstens utbud:
3 november
Skyddet för arbetstagares personliga integritet
10 november
Så når vi framgång i arbetsskadeärenden
17 november
Rehabiliteringsansvaret och indragna ersättningar
25 november
Arbetsrätten vid entreprenad och bemanning
8 december
Att driva en arbetsrättslig tvist – hantverket vid förhandlingar
Anmäl dig och läs mer om varje seminarium på vår hemsida www.fackjuridik.com under fliken ”Seminarier”.
Glöm inte att vi gärna skräddarsyr utbildningar för just era behov! Vi har också ett pågående projekt om arbetsskador där vi kommer till er och håller en information om arbetsskadeförsäkringen. Den tar 1 ½ timme och kostar ingenting!
Utredning föreslår arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling
En statlig utredare, arbetsrättsprofessorn Niklas Bruun, har den 1 september 2015 lämnat sitt betänkande angående bl.a. sociala krav vid offentlig upphandling, SOU 2015:78.
Utredarens slutsats är att de nya EU-direktiven om offentlig upphandling innebär en skyldighet för medlemsstaterna att se till att arbetsrättsliga skyldigheter beaktas vid offentlig upphandling. Syftet med de nya regler som utredaren föreslår är att den som vinner en upphandling ska erbjuda sina arbetstagare skäliga anställningsvillkor.
Utredaren föreslår att det ska vara obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor i de fall där det kan föreligga en risk för oskäliga arbetsvillkor. Bland annat ska man beakta om upphandlingen avser en bransch där det föreligger risk för social dumpning. I de fall det är obligatoriskt att ställa arbetsrättsliga krav ska dessa omfatta lön, semester och arbetstid. Även i andra fall får den upphandlande myndigheten ställa arbetsrättsliga krav och dessa krav kan omfatta även andra områden. De arbetsrättsliga krav som ställs ska omfatta även underleverantörer när det är obligatoriskt att ställa sådana krav.
De krav som ställs ska bestämmas enligt den lägsta nivån som följer av lag eller av ett centralt kollektivavtal i branschen.
En ny myndighet, Upphandlingsmyndigheten, ska bestämma i vilka fall det ska vara obligatoriskt att ställa arbetsrättsliga krav. Den myndigheten ska också fastställa vilka krav som får ställas och således bedöma vad som är lägsta villkor i respektive kollektivavtal efter samråd med parterna i kollektivavtalet.
Om arbetet inte utförs i Sverige ska den upphandlande myndigheten kräva att ILO:s åtta s.k. kärnkonventioner ska tillämpas och kan kräva att arbetet ska utföras enligt den arbetsrättsliga reglering som gäller där arbetet utförs.
Hela betänkandet finns på nedanstående länk.
AD dom 43/2015
Byggnads fick den 8 juli 2015 dom A 43/2015. Tvisten avsåg en rad frågor bland annat frågan om den så kallade lagbasens arbete med förberedelse, genomförande och avstämning av ackord s.k. ackordsförhandlingar var fackligt arbete.
Även frågan om hur detta arbete skulle ersättas var uppe till behandling i domstolen. Arbetsdomstolen kom fram till att lagbasens arbete med de uppräknade sysslorna är fackligt arbete. Kollektivavtalets utformning innebär emellertid enligt domstolen att någon ytterligare ersättning inte skulle utgå. Domstolens uppfattning var att detta arbete redan ersatts inom ramen för den framförhandlade ackordsförtjänsten/ackordet.
Remissvar på Socialförsäkringsutredningens slutbetänkande
LO-TCO Rättsskydd har som remissinstans lämnat svar på den Parlamentariska socialförsäkringsutredningens slutbetänkande ”Mer trygghet och bättre försäkring” (SOU 2015:21). Betänkandet är på över 1.000 sidor och det föreslås ett antal förbättringar i de olika socialförsäkringarna, men författningsförslagen är få och betänkandet anger i huvudsak den fortsatta inriktningen av reformarbetet.
Vi anser bland annat att kvaliteten i beslutsfattandet är en av de viktigaste frågorna för sjukförsäkringen liksom den individuella bedömningen och att beslutsstöd inte bör användas som mallar.
Förslagen som rör rehabiliteringsansvaret anser vi riskerar leda till att ännu fler ”hamnar mellan stolarna”. Försäkringskassans huvudansvar bör stärkas och större ansvar bör läggas på arbetsgivarna i form av ekonomiska eller juridiska drivkrafter. Det är mer effektivt med riktade satsningar på företagshälsovården än att tro att hälso- och sjukvården ska kunna ta ett ökat ansvar.
Det största problemet i arbetsskadeförsäkringen anser vi vara den drastiska minskningen av antalet prövade skador. Försäkringen uppfyller numera inte sitt syfte att ge inkomsttrygghet och att ersätta skadeståndsprocesser. Många av problemen skulle kunna lösas genom att en arbetsskadesjukpenning eller fast prövningstidpunkt införs, till exempel efter dag 180 i rehabiliteringskedjan.
För arbetslöshetsförsäkringen anser vi att problematiken till stor del är att människor inte kvalificerar sig för försäkringen och att de som kvalificerar sig inte får ut tillräcklig ersättning. Försäkringen borde inte innehålla en deltidsbegränsning.
Reglerna för uppdragstagares och företagares rätt till ersättning måste vara mycket tydligare än idag. Försäkringen måste anpassas till dagens dynamiska arbetsmarknad med olika anställningsformer, deltid kombinerat med egen verksamhet eller uppdrag med mera. Slutligen borde kommitténs delbetänkande, som kom för två år sedan, rörande ersättningsfrågor för pensionärer och fackligt förtroendevalda snarast resultera i lagstiftning.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av enhetschef Claes Jansson, tel 08-676 63 16,
Hela remissvaret hittar du på vår hemsida www.fackjuridik.com
Vad får en anställd göra efter att anställningen upphört?
En frisör som slutat sin anställning skickade sms till ett tiotal kunder som hon hade haft hos sin tidigare arbetsgivare. I sms:en informerade hon om sin nya arbetsplats. Hon skrev också på sin blogg om att hon hade bytt arbetsplats.
Frisörens tidigare arbetsgivare väckte talan i Arbetsdomstolen och hävdade att hon skulle ha kopierat företagets kundregister och att hon i strid med kollektivavtalet skulle ha hänvisat till sin tidigare anställning i annonsering. Den tidigare arbetsgivaren menade att frisören för detta agerande skulle betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till den tidigare arbetsgivaren för brott mot lojalitetsplikten i anställningsavtalet, brott mot en kollektivavtalsbestämmelse om lojalitet m.m. samt brott mot företagshemlighetslagen.
Arbetsdomstolen meddelade den 3 juni 2015 dom (AD 2015 nr 35). Enligt Arbetsdomstolen har den tidigare arbetsgivaren inte bevisat att frisören skulle ha kopierat kundregistret. I frågan om annonsering finner Arbetsdomstolen att bestämmelsen i kollektivavtalet endast avser arbetsgivare. Av särskilt intresse i domen är att Arbetsdomstolen anför att företagshemlighetslagen ger uttryck för principen att en arbetstagare, sedan anställningen har upphört, som en utgångspunkt fritt kan utnyttja den erfarenhet, yrkesskicklighet och kunnande som hen förvärvat under anställningen, även till den del kunskapen innefattar företagshemligheter. För att skadeståndsskyldighet för arbetstagaren ska komma i fråga krävs att arbetstagaren på ett stötande sätt har missbrukat det förtroende som följer av anställningsförhållandet.
AD 2015 nr 40
SVT ska betala skadestånd till Musikerförbundet för att bolaget inte uppfyllt sin förhandlingsskyldighet enligt 38 § medbestämmandelagen enligt en dom från Arbetsdomstolen.
Förbundet ansåg att SVT lämnade för lite information i samband med en förhandling inför en planerad utläggning av ett par säsonger av TV-programmet ”Så ska det låta” till ett externt produktionsbolag. Trots att förbundet efterfrågade information lämnades endast information om att förhandlingen avsåg utläggning av säsong 17 och 18 av programmet samt produktionsbolagets namn. Information som saknades var bl.a. om produktionsbolaget hade kollektivavtal med något annat fackförbund än Musikerförbundet, hur ägarförhållandena i produktionsbolaget såg ut, hur många personer under förbundets kollektivavtalsområde som skulle medverka samt deras anställningsförhållanden. Musikerförbundet ansåg att SVT inte kunde anses ha uppfyllt förhandlingsskyldigheten.
SVT ansåg att man inte hade skyldighet att förhandla eftersom bolaget sällan har någon av förbundets medlemmar anställda. Ifråga om informationen ansåg SVT att mer information inte kunde lämnas eftersom man inte hade möjlighet att få fram sådan information som förbundet efterfrågade.
Arbetsdomstolen konstaterar med hänvisning till en tidigare dom rörande SVTs förhandlingsskyldighet i motsvarande situation (AD 2012 nr 57) att det förelåg en förhandlingsskyldighet för SVT gentemot förbundet.
Ifråga om den information som lämnades vid nu aktuell förhandling konstaterar domstolen att den var alltför knapphändig och att informationen som lämnades inte kunde anses tillräcklig för att förbundet skulle haft möjlighet att bedöma om det funnits förutsättningar att utöva vetorätten. SVT ansågs därför inte ha fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 38 § medbestämmandelagen.
Äntligen högre a-kassa!
Den 7 september höjdes den högsta a-kasseersättningen från 680 kronor per dag till 910 kronor de första 100 dagarna, och därefter 760 kronor per dag. Dessutom höjdes den lägsta ersättningen (grundbeloppet) till 365 kronor per dag.
Samtidigt som A-kassan höjs så höjs även sjukpenningen som en arbetslös får under ett sjukdomsfall till högst 543 kronor per dag. Det betyder att den som blir sjuk under en arbetslöshetsperiod får en ersättning motsvarande en dagpenning på 760 kronor, eftersom dagpenning betalas ut för fem dagar per vecka, medan sjukpenning betalas ut för sju dagar.
Vårt seminarium i Almedalen ledde till interpellation!
I Almedalen pratade LO-TCO Rättsskydd bland annat om minskningen av antalet anmälningar och prövningar av arbetsskador.
En av deltagarna var moderaten och riksdagsledamoten Lotta Finstorp, som sedan skrev en interpellation. Denna ledde i sin tur till debatt i riksdagen den 17 september då socialförsäkringsminister Annika Strandhäll bl.a. sa följande:
”LO-TCO Rättskydd AB anser att det finns risk att människor numera missar att ansöka om arbetsskadelivränta då det saknas en naturlig tidpunkt för att just väcka frågan om livränta. LO-TCO Rättskydd AB har därför föreslagit att frågan om livränta bör aktualiseras vid en fast tidpunkt under en sjukperiod. Utan att ta ställning till detta förslag i sig så tror jag att det finns anledning att pröva vägar för att förhindra att människor gör rättsförluster.”
ISF utreder just nu konsekvenserna för arbetsskadeförsäkringen när den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort, och det finns anledning att återkomma när utredningen blir klar.
Vi på LO-TCO Rättsskydd kommer att fortsätta kräva en fast prövningstidpunkt för arbetsskada/livränta, men tycker givetvis att det är glädjande om regeringen kommer med konkreta förslag, särskilt som det verkar finnas en samsyn över blockgränserna om att arbetsskadefrågorna är angelägna.
The Legal Bureau of the Swedish Trade Union Confederation