Nyhetsbrev nr 3/2023

Välkommen till Rättsskyddets nyhetsbrev! Vi ger ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare.
Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida, fackjuridik.se och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.
Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.

Arbetsskadeutredningen är klar – föreslår stärkt arbetsskadeförsäkring

Rättsskyddets förre VD Dan Holke, med hjälp bland andra av förbundsjuristen Magnus Eriksson, har lett utredningen om förbättringar av arbetsskadeförsäkringen: En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet. Utredningen har nu kommit med sitt slutbetänkande där bland annat föreslås att:

• de så kallade grundkraven för livränta förändras så att det blir lättare att uppfylla kravet på varaktig inkomstförlust
• en fast prövotidpunkt för livränta införs
• kravet på inkomstförlust om minst en fjärdedels prisbasbelopp avskaffas
• arbetsmarknadsbegreppet vid bedömningen av inkomst efter skada ska preciseras och regleras i lagtexten
• möjligheten till omprövning av livräntan utökas något
• att beviljade livräntor årligen ska räknas upp med förändringen i inkomstindex
• att principen om att de försäkrade omfattas i sitt befintliga skick förtydligas så att sjukdomar, anlag med mera inte ska kunna vägas in som konkurrerande faktorer i arbetsskadeprövningen
• att undantaget för skador orsakade av vissa psykosociala faktorer avskaffas
• att undantaget vid smitta ska avskaffas

De föreslagna författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Hela utredningen finns här: En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – Regeringen.se

 Rättsskyddets nuvarande VD har tillsammans med företrädare för LO, TCO och Saco skrivit en debattartikel om arbetsskadeförsäkringen: Hög tid att ge arbetstagarna ett verkligt skydd vid arbetsskada – Arbetet

Klargörande avseende begreppet erfarenhet av arbete i den nya s.k. trygghetspensionen

I september 2022 infördes nya regler med möjlighet att lättare få sjukersättning för äldre försäkrade. Den nya bestämmelsen innebär att äldre ska få sin arbetsförmåga jämförd med ett arbete de har erfarenhet av de senaste 15 åren och inte gentemot alla arbeten på arbetsmarknaden, vilket annars är fallet vid bedömning av rätt till sjukersättning.

Eftersom det saknas klargörande kring vad begreppet erfarenhet av arbete egentligen innebär har frågan nu prövats av Förvaltningsrätten i Malmö. Det krävs att personen i någon omfattning faktiskt har utfört arbete under de senaste 15 åren och det räcker inte med att denne enbart haft en anställning. Det är svårt att fastställa en generell nedre gräns eftersom det ska göras en individuell bedömning, men att ha utfört arbete i mycket begränsad omfattning eller med så stora mellanrum att denne inte kan anses ha erfarenhet enligt den allmänna ordalydelsen (dvs ha utövat viss verksamhet samt kunna utnyttja denna) är inte tillräckligt. Det ska också tas hänsyn till när under de 15 åren som personen har arbetat, dvs ju mindre erfarenhet desto närmare tidpunkten för sjukersättningsansökan krävs. Man har slutligen att beakta varför personen inte har arbetat, till exempel om denne har varit sjuk eller om det finns annan orsak.

I detta mål har en man varit anställd på ett tillverkningsföretag sedan 1994. Han har arbetat 4 år under de senaste 15 åren och varit frånvarande de andra åren, varav de senaste 7 åren innan ansökan om sjukersättning, på grund av sjukdom. Han bedömdes ha förvärvat tillräcklig erfarenhet för att bedömas mot sitt ordinarie arbete.

Dom från Förvaltningsrätten i Malmö, mål nr 14175-22. Ombud var förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt.

Transport går vidare med ”SD-målet” till Europadomstolen

I augusti i år nekade Högsta domstolen prövningstillstånd i fallet om Transports uteslutning av en medlem som också var aktiv politiker för Sverigedemokraterna. Transport menade att domen kränker medlemmars föreningsfrihet och att målet har betydelse för hela den svenska fackföreningsrörelsen. Transports förbundsstyrelse har nu beslutat att lämna in ett klagomål till Europadomstolen om sin rätt att utesluta medlemmar som har ett politiskt uppdrag i Sverigedemokraterna.

Transport menar att de svenska domstolarna inte respekterar föreningsfriheten och hänvisar till artikel 11 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Förbundet framhåller också att praxis från Europadomstolen visar att föreningar har rätt att själva bestämma över vem som är medlem samt att detta också följer av ILO-konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten.

Transports talan i Europadomstolen förs av Rättsskyddets förbundsjurister Annett Olofsson och Anne Alfredson.

Ny prövning av arbetsskada gav resultat

En medlem i Handels, anställd på fryslagret i Helsingborg, fick ett 15 kilos kolli i pannan och knäckte två nackkotor och skadade ytterligare två. Efter ett halvårs rehabilitering kunde han arbetsträna på halvtid med olika administrativa uppgifter, men har sex år senare fortfarande halv arbetsförmåga.

Medlemmen fick ersättning från AFA-Försäkring för medicinsk invaliditet, men Försäkringskassans handläggare ansåg efter en tid att det fanns arbeten som han skulle kunna klara att utföra på heltid. Rättsskyddet har hjälpt Nichlas att överklaga avslagsbeslutet, ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen. I väntan på prövning gjordes en ny ansökan om livränta, varvid kassan plötsligt ändrade sig och beviljade både sjukersättning och livränta på halvtid. Värdet av ersättningen är ca fem miljoner kronor, räknat fram till medlemmens ålderspension.

Olyckan som gav medlemmen en livslång nackskada ska inte kunna ske igen. Efter händelsen har arbetsgivaren (Ica) monterat ett skyddsnät som ska förhindra att människor träffas av fallande kollin. På övriga lager finns andra typer av skydd.

Ombud för medlemmen var förbundsjurist Tom Aspengren.

Inte kränkt föreningsrätt när polis nekades fackligt företräde

Rätten att organisera sig och verka för sin fackförening är grundlagsstadgad, inskriven i MBL och en rättighet som Sverige förbundit sig att värna genom både europeiska och internationella konventioner. Organisationsfriheten är något som de fackliga organisationerna värnar och inte accepterar att den kränks. Ett brott mot denna rätt utgör en föreningsrättskränkning. För att en arbetsgivare ska kunna dömas krävs en tydlig föreningskränkande åtgärd och dessutom ett sådant syfte.

En medlem i Polisförbundet nekades närvaro av facklig företrädare vid en säkerhetsintervju och Polisfacket stämde Polismyndigheten i Arbetsdomstolen för att hennes föreningsrätt hade kränkts. Arbetsgivarverket som företrädde Polismyndigheten menade att kvinnan inte nekats ta med facklig förtroendeman, utan snarare att ta med någon överhuvudtaget. Det i sin tur är inte föreningskränkande utan en del av de rutiner polismyndigheten har för säkerhetsprövningsintervjuer och som motiveras av sekretess.

Polisförbundet menade att myndighetens rutiner och praxis knappast kunde övertrumfa lag, grundlag och konventioner samt att konsekvensen vore att har man bara rutiner så är det fritt fram att kränka föreningsrätten.

Arbetsdomstolen konstaterade att nekandet av facklig representation visserligen utgör en hindrande åtgärd men ansåg att motivet bakom att inte tillåta någon utomstående att närvara var polismyndighetens egna rutiner för att få så bra kvalitet som möjligt och att åtgärden därför inte har haft till syfte att förmå kvinnan att inte utnyttja sin föreningsrätt.

AD 2023 nr 47. Ombud för medlemmen och Polisförbundet var förbundsjurist Henric Ask.

Att facket i både Arbetsgivarverkets talan och i domslutet är att betrakta som vilken utomstående som helst är något som får skarp kritik av arbetsrättsforskaren Niklas Selberg. Läs mer om kritiken här.

Högre SGI för bemanningsanställd

En medlem som varit tillsvidareanställd på heltid i ett bemanningsföretag fick sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd till för lågt belopp både vad gäller inkomst och årsarbetstid. Eftersom hans inkomst varierar beroende på förtjänstläget hos kunden ska SGI:n beräknas på ett genomsnitt av hans historiska inkomst 6 månader före den dag han sökte sjukpenning. Arbetsgivaren har dock fått instruktion från Försäkringskassan att bara rapportera in lön för arbetade timmar. Vid beräkningen av medlemmens SGI inkluderades därför inte sjuklön och semesterlön. Förvaltningsrätten delade Rättsskyddets uppfattning att även dessa inkomster ska tas med vid beräkningen och återförvisade målet till kassan för ny beräkning.

Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 juli 2023, mål nr 3731-23. Ombud var förbundsjurist Ellinor Gudmundsson

Skadestånd för hindrande av skyddsombud

Ett städföretag som har mottagit en begäran från ett regionalt skyddsombud om att få uppgift om bolagets arbetsplatser har dröjt sex veckor med att lämna ut de begärda uppgifterna. Arbetsdomstolen finner att bolaget genom dröjsmålet har hindrat skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter och har ålagt bolaget att betala skadestånd, både till det regionala skyddsombudet, som var anställd hos en facklig organisation, och till den fackliga organisationen.

AD 2023 nr 42. Ombud för skyddsombudet och förbundet var förbundsjurist Jessica Berlin.

Skadestånd för underlåtenhet att förhandla om inhyrning

Ett måleriföretag förhandlade med Målareförbundet om inhyrning av tre namngivna arbetstagare för måleriarbete på ett visst projekt. Förbundet lade ett veto mot inhyrningen eftersom man på goda grunder förutsåg att underentreprenören inte skulle följa bemanningsavtalet. Företaget bröt igenom vetot och förbundet stämde företaget i Arbetsdomstolen.

Domstolen ansåg inte att företaget, när det bröt igenom vetot, borde ha förstått att förbundet menade att inhyrningen kunde antas medföra att bemanningsföretaget skulle komma att åsidosätta bemanningsavtalet, som förbundet men inte företaget och dess arbetsgivarorganisation var bundna av. Då förbundet dessutom saknade fog för uppfattningen att inhyrningen skulle strida mot praxis på förbundets avtalsområde avslogs förbundets talan om skadestånd för brott mot 39 § MBL.

Däremot ålades företaget att betala skadestånd till förbundet för att det en vecka efter vetoförklaringen, utan att på nytt förhandla med förbundet enligt 38 § MBL, hyrde in ytterligare fem arbetstagare från samma bemanningsföretag för måleriarbete på samma projekt.

AD 2023 nr 43. Ombud för förbundet var förbundsjurist Anne Alfredson.