Nyhetsbrev nr 2/2023

Välkommen till Rättsskyddets nyhetsbrev! Vi ger ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare.

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida, fackjuridik.se och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.

Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.

 

Långdragen avtalstvist på flygplatser löst genom förlikning

Gate Gourmet Sweden AB bedriver verksamhet med bland annat catering på flygplatser och är bundet av kollektivavtal med Svenska Transportarbetareförbundet och Hotell- och restaurangfacket. I samband med en omorganisation hösten 2020 bytte bolaget ensidigt kollektivavtal till Hotell- och restaurangfackets kollektivavtal för arbete som faller inom Transports avtalsområde (civilflygavtalet). I en tidigare förlikning mellan Transport och bolaget har bolaget betalat sammanlagt 10 miljoner kronor till 62 medlemmar i Transport som sades upp i samband med detta (se publicering på hemsidan den 4 november 2021). Mellan Transport och bolaget har också förelegat tvist avseende ersättningar från den 1 september 2020 och framåt till 16 medlemmar i Transport som inte sades upp och som bolaget har tillämpat fel kollektivavtal på.

Denna tvist är nu löst genom en förlikning. Förlikningsavtalet innebär att bolaget ska betala sammanlagt 1,8 miljoner kronor till de berörda medlemmarna samt ett belopp till Transport. Vidare är Transport och bolaget överens om vilket kollektivavtal som ska tillämpas på vilka arbetsuppgifter från och med den 1 september 2023. I samband med förlikningen har också träffats lokala kollektivavtal om vissa lönetillägg.

Genom förlikningen löstes tvisterna i Arbetsdomstolens mål A 36/21 och A 97/21. Dessutom löstes tvister i ett stort antal påkallade tvisteförhandlingar.

Ombud för Transport var förbundsjuristen Annett Olofsson

 

Nya regler i sjukförsäkringen har fallit väl ut enligt Försäkringskassan

Försäkringskassan har haft i uppdrag från Regeringen att analysera tillämpningen av dels en undantagsbestämmelse om sjukpenning, dels bestämmelserna om äldre förvärvsarbetande i sjukförsäkringen. Försäkringskassan gav in sina rapporter i slutet av maj 2023, med följande slutsatser.

Analys av bestämmelsen om övervägande skäl i sjukpenningen

Den 15 mars 2021 ändrades bestämmelsen om bedömning av arbetsförmågans nedsättning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan, genom införande av en undantagsregel. Ändringen innebär att arbetsförmågan inte ska bedömas mot ”normalt förekommande arbete”, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast efter 365 dagars sjukdom kan återgå i arbete hos den arbetsgivare där hen redan är anställd och i samma omfattning som innan sjukfallet. Syftet med lagändringen var att göra rehabiliteringskedjan mer flexibel och ge den försäkrade större möjligheter att i första hand återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren.

Försäkringskassan har nu på uppdrag av Regeringen följt upp regeländringen.

I svaret till Regeringen redovisar Försäkringskassan bland annat följande:

• Någon form av åtgärd för att den försäkrade ska kunna återgå i arbete har vidtagits i 94 procent av alla granskade ärenden där sjukpenning beviljats med stöd av den nya regeln om undantag på grund av övervägande skäl.
• 64 procent av de försäkrade som någon gång beviljats sjukpenning med stöd av undantaget övervägande skäl återgår helt i arbete före dag 365. Motsvarande siffra för övriga sjukfall i samma tidsintervall är 33 procent. Sannolikheten att ett sjukfall där sjukpenning beviljats med stöd av undantaget ska avslutas innan dag 365 är alltså klart högre.

Analys av särskilda bestämmelser för äldre i förvärvsarbetande ålder för sjukpenning och sjukersättning

Den 1 september 2022 ändrades bestämmelserna om rätten till sjukförmåner för äldre förvärvsarbetande. Uppdraget var att analysera konsekvenserna av lagändringarna som gäller sjukpenning och sjukersättning för äldre i förvärvsarbetande ålder. Lagändringen för sjukpenning innebär ett nytt undantag efter dag 180 i rehabiliteringskedjan och innebär att äldre personer som har ett förvärvsarbete undantas från bedömning mot normalt förekommande arbete och i stället blir fortsatt bedömda mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Vad gäller sjukersättning innebär lagändringen att den som ansöker om sjukersättning och har högst fem år kvar till den tidpunkt då hen som längst kan få sådan ersättning omfattas av undantaget. För den som omfattas bedöms arbetsförmågan endast mot sådana normalt förekommande arbeten som personen har haft erfarenhet av under de senaste 15 åren, eller andra lämpliga arbeten som är tillgängligt för personen.

Försäkringskassans analys visade bland annat att:

• Fler äldre i förvärvsarbetande ålder har fått ersättning från förmånerna sjukpenning och sjukersättning efter lagändringarna.
• De grupper som har främjats mest av regeländringen har visat sig vara deltidssjukskrivna och personer som slitits ut av ett ofta fysiskt belastande arbetsliv – precis som avsågs i skälen till lagändringarna.

• Det totala antalet bifall i sjukersättningsärenden har nästan fördubblats, från 741 till 1 540, om man jämför utfallet sex månader efter september 2022 med sex månader innan, för åldersgruppen som omfattas av lagändringen.

 

Arbetsdomstolen fastslår att ”evig” visstidsanställning får tillämpas vid personlig assistans

Kommunal stämde motparten Fremia i Arbetsdomstolen (AD) i ett ärende rörande en viss anställningsform för personliga assistenter. Förbundet ansåg att en kollektivavtalad visstidsanställning, ”för viss tid så länge uppdraget varar” – en så kallad SLUV, stred mot lagen om anställningsskydd (LAS). Förbundet anförde att parterna, när de träffade avtalet som gjorde avsteg från lagen om arbetstid med mera i husligt arbete, hade gått utanför det avtalsfria området (semidispositiviteten) i LAS när det gäller visstidsanställningar. Förbundet menade även att ramarna för semidispositiviteten behövde avgöras i ljuset av bestämmelserna i visstidsdirektivet (1999/70/EG).

I visstidsdirektivet uppställs ett antal begränsningar som medlemsstaterna kan välja att införa, en eller flera, för att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar. En av begränsningarna är att tillämpning av visstidsanställning kräver att det föreligger en objektiv grund för att få använda sig av anställningsformen. Den nu aktuella anställningsformen, SLUV, går att ha utan begräsning i tiden, för arbetsuppgifter som konstanta och varaktiga och som är knutna till brukarens behov. Förbundets uppfattning var att sådana omständigheter inte utgör objektiv grund enligt visstidsdirektivet. Förbundets medlem som tvisten handlade om hade först haft ett antal visstidsanställningar hos samma arbetsgivare och från år 2008 en SLUV som löper än i dag – något förbundet ansåg var alltför långtgående.

AD höll inte med förbundet utan lyfte fram att lagstiftaren har gett parterna på arbetsmarknaden en långtgående möjlighet att teckna kollektivavtal som avviker från lag. Domstolen ansåg inte heller att visstidsdirektivet var tillämplig på medlemmens anställning och gjorde inte heller något uttalande om ramarna för semidispositiviteten i LAS, men lyfte ändå fram att visstidsdirektivet även innehåller bestämmelser om att det inom vissa branscher är kännetecknade med visstidskontrakt. Hur denna bestämmelse ska tolkas i förhållande till begränsningarna för när en visstidsanställning får användas och som ställs upp i visstidsdirektivet har AD dock inte uttalat sig om. AD fann att eftersom det var de centrala parterna som hade träffat kollektivavtalet och parterna under väldigt lång tid inte gjort någon förändring i det så var det inte ogiltigt.

AD kom fram till att kollektivavtalsbestämmelsen är en tillåten avvikelse från de semidispositiva bestämmelserna i LAS. Därför står den inte heller i strid med 4 eller 7 §§ i lagen, som innebär att huvudregeln är att anställda ska ha en tillsvidareanställning och att det krävs sakliga skäl för att säga upp en sådan. Det är svårt att dra några generella slutsatser av domen mer än att AD lägger stor vikt vid att centrala parter har tecknat kollektivavtalet och att det i hög grad är branschanpassat.

Arbetsdomstolens mål nr A 33/23. Ombud var förbundsjuristerna Josephine Trinder och Ellinor Gudmundsson.

 

Miljonbelopp till medlem i Målareförbundet

Medlem i Målareförbundet har fått rätt till miljonersättning efter prövning i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar.

Ärendet gäller en omprövning på grund av att inkomsten som oskadad målare utvecklats mer positivt än den tidigare beviljade livräntan från Afa Trygg. I ärendet medgav Afa Trygg vid prövningen i skiljenämnden att inkomsten som oskadad skulle motsvara den lönestatistik som Rättskyddet införskaffat och argumenterat kring, rörande medlemmens sannolika lön som oskadad. Detta har för medlemmen, som nu är ålderspensionär, inneburit att han erhåller drygt en miljon kronor i kompletterande ersättning.

Rättsskyddet har under en längre tid lyft att medlemmar som tidigare bedömts ha rätt till framtida inkomstförlustersättning kan ha rätt till omprövning av tidigare beviljad ersättning. Den rätten kan finnas om det är så att löneutvecklingen i arbetet som medlemmen hade innan skadan utvecklats mer positivt än värdesäkringen av beviljad ersättning från exempelvis ett försäkringsbolag. Det är sannolikt många medlemmar som blivit så svårt skadade av arbetet att de har en bestående inkomstförlust och som går miste om den kompletterande ersättning som de kan ha rätt till. Det rör sig ofta om betydande belopp sett ur ett livsvarighetsperspektiv. Medlemmar som valt att ta ett engångsbelopp avseende framtida inkomstförlust, har samma omprövningsrätt som medlemmar som har valt en fortlöpande livränta från ett försäkringsbolag.

Genom en lagändring från år 2002 och villkorsändringar i olika försäkringar därefter, finns även möjlighet att få merkostnadsersättning och ideell ersättning omprövad om det uppstått en väsentlig förändring.

Det är viktigt med kunskap om när och på vilka grunder man kan begära omprövning, eftersom både den skadade och försäkringsbolaget kan ha en omprövningsrätt. Det är oerhört viktigt att man vet vilka omständigheter som ska framhållas, så att man inte försätter en medlem i en sämre situation än om omprövning inte hade begärts, samt att berörda medlemmar får rätt juridisk vägledning i dessa situationer.

Ombud i målet var förbundsjurist Ulf Lejonklou.

 

Förlikning i bastubadarmål

Handelsanställdas förbund hade väckt talan i Arbetsdomstolen mot Svensk Handel och Ica Sverige AB, Arbetsdomstolens mål A 104/22. Tvisten gällde en medlem i förbundet som är anställd hos bolaget och arbetar på ett av bolagets lager. Bolaget hade fråntagit medlemmen funktionen som koordinator utlastning. Medlemmen gick därmed miste om ett lönetillägg. Förbundet menade att åtgärden var en sådan särskilt ingripande omplacering av personliga skäl för vilken det krävs objektivt godtagbara skäl, dvs. en så kallad bastubadare. Eftersom bolaget hade saknat objektivt godtagbara skäl för åtgärden hade bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott, menade förbundet. Förbundet hade framställt yrkanden om allmänt och ekonomiskt skadestånd till medlemmen samt allmänt skadestånd till förbundet. Parterna har nu träffat en överenskommelse om förlikning enligt vilken bolaget ska betala ett belopp i ett för allt om 80 000 kr till förbundets medlem.

Ombud för förbundet var förbundsjurist Annett Olofsson.

 

Ingen AGS-ersättning för tid som sjukersättning prövats i domstol

Försäkringskassan beslutade att en medlem i Transportarbetareförbundet inte hade rätt till sjukersättning. Efter process i förvaltningsrätten tillerkändes medlemmen rätt till sjukersättning två år senare. Medlemmen erhöll då rätt till sjukersättning för hela den tid målet handlagts i domstolen.

För tid när en medlem är sjukskriven erhåller medlemmen enligt avtalsgruppförsäkringen (AGS)  ersättning vid sjukskrivning med dagersättning under dag 15–360 (i det aktuella villkoret). Om medlem tillerkänns rätt till sjukersättning erhåller medlemmen i stället en månadsersättning genom avtalsgruppförsäkringen. Om man får rätt till sjukersättning i efterhand, så utgår inte någon månadsersättning om man har haft rätt till sjukpenning för samma period, utan i stället utgår dagersättning enligt AGS-villkoret. Dagersättning utbetalas dock inte efter dag 360.

Om medlemmen hade fått rätt till sjukersättning när Försäkringskassan ursprungligen hade prövat ärendet så hade medlemmen erhållit månadsersättning av Afa Sjuk under de två år som processen pågått i domstol.

Nu har Skiljenämnden funnit att medlemmen inte har rätt till någon AGS-ersättning för de två år som målet handlagts av förvaltningsrätten. Detta eftersom gränsen för att erhålla dagersättning upphör efter dag 360. Konsekvensen är att medlemmen erhåller en lägre AGS-ersättning för att han var tvungen att driva sin ansökan om sjukersättning i domstol.

LO-TCO Rättsskydd argumenterade i skiljenämnden för att villkoren inte reglerade denna situation och att dagersättning skulle utgå utan den tidsbegränsning som gäller vid sjukskrivning med sjukpenning, eftersom domstol i efterhand fastställt rätt till sjukersättning för samma tidsperiod. Skiljenämnden fann dock vid sin prövning att ordalydelsen i villkoren innebär att någon ersättning inte ska utgå och att det då inte spelar någon roll om medlemmen drabbas av förluster till följd av detta. Detta är något som bör uppmärksammas eftersom det inte kan anses rimligt att medlemmar får en lägre AGS-ersättning när de måste driva en process i domstol rörande sin rätt till sjukersättning.

Ombud i målet var förbundsjurist Ulf Lejonklou

 

Arbetsdomstolen avslår Kommunals talan om brott mot uppsägningsförbudet vid verksamhetsövergång inom bussbranschen

Nobina bedrev fram till och med den 12 juni 2022 all busslinjeverksamhet i region Uppsala. I november och december 2021 sade Nobina upp ett stort antal arbetstagare som arbetade i denna verksamhet. Uppsägningarna skedde p g a arbetsbrist, eftersom verksamheten den 13 juni 2022 skulle tas över av Keolis och Nobina gjorde bedömningen att det inte skulle röra sig om en övergång av verksamhet enligt 6 b § LAS. Kommunal gjorde en annan bedömning och hävdade att Nobinas uppsägningar hade skett i strid med uppsägningsförbudet i 7 § 3 st. LAS.

Kommunal menade att det vid uppsägningstidpunkten hade stått klart för Nobina att det skulle komma bli en verksamhetsövergång enligt 6 b § LAS. Detta eftersom Keolis skulle komma att ta över – bland annat – majoriteten av de bussar som av tekniska och miljömässiga skäl kunde tas över samt majoriteten av de anställda i verksamheten.

Vid en förhandling i november 2021 hade Keolis gjort klart för Kommunal att de avsåg att anställa samtliga tillsvidareanställda förare. Detta kom till Nobinas kännedom dagen efter förhandlingen. Vidare hade Keolis inlett en omfattande process för att rekrytera arbetstagare i Nobinas verksamhet i region Uppsala.

Arbetsdomstolen inleder sin bedömning med att pröva om det vid uppsägningstillfällena med säkerhet kunde överblickas att huvuddelen av de anställda i Nobinas verksamhet i regionen skulle tas över av Keolis. Arbetsdomstolen konstaterar att inga anställningsavtal med Keolis var påskrivna vid uppsägningstillfällena. Den finner att det fanns många osäkerhetsfaktorer när det gällde i vilken utsträckning Keolis rekryteringsförsök skulle lyckas. Det kan därför inte vid uppsägningstillfällena anses ha stått klart att huvuddelen av arbetstagarna skulle komma att övertas av Keolis och att entreprenörsbytet därmed utgjorde en verksamhetsövergång. Uppsägningsförbudet i 7 § 3 st. LAS var därför inte tillämpligt.

Kommunal hade begärt att Arbetsdomstolen skulle begära förhandsavgörande från EU-domstolen. Arbetsdomstolen ansåg inte att det var nödvändigt att begära ett sådant avgörande för att döma i målet. Arbetsdomstolen uttalar i sammanhanget att EU-domstolens praxis säkerställer att arbetstagare som överlåtaren har sagt upp i strid med artikel 4.1 i överlåtelsedirektivet kan göra gällande sina rättigheter mot förvärvaren efter övergången.

Arbetsdomstolens dom AD 2023 nr 29. Ombud för förbundet var förbundsjuristerna Josephine Trinder och Annett Olofsson.

I sammanhanget ska nämnas att frågan huruvida verksamheten har övergått enligt 6 b § LAS kommer att avgöras i ett mål där förbundet har väckt talan mot förvärvaren Keolis, Arbetsdomstolens mål nr A 20/23.

 

Olycksfall vid hemarbete kräver ett mer direkt samband med arbetet

Nu har en gräns vid olyckor i samband med hemarbete dragits och den gäller oavsett om hemarbetet är frivilligt eller beordrat.

För att olycksfall ska utgöra en arbetsskada krävs att det finns ett samband mellan arbetet och olyckan.  Sambandet är sällan ett problem vid arbete på en arbetsplats. I de fallen är bedömningen mer generös och man kräver inte att händelsen har sin grund i en för arbetet typisk fara, även om det finns vissa undantag för situationer som inte har något egentligt samband med arbetet. Även olycksfall som inträffat utanför arbetsplatsen kan vara en arbetsskada om arbetstagaren utfört något i arbetsgivarens intresse.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har funnit att kraven på samband mellan arbete och olyckan bör ställas högre när olycksfallet inträffar under hemarbete jämfört med en olycka som inträffar på arbetsplatsen, eftersom den försäkrade befinner sig i hemmet oavsett om denne arbetar eller inte.  Vid hemarbete finns privata förhållanden som kan förorsaka olyckor, som egendom och familjemedlemmar eller husdjur. Det saknas också en tidsmässig uppdelning mellan arbetsliv och privatliv, då man dels befinner sig där hela tiden och dels kan varva arbetsuppgifter med privata sysslor. Det finns grund för att vara mer restriktiv vid olyckor i hemmet och det krävs att skadan har inträffat när den försäkrade utför sitt arbete. Det ska också vägas in vad som orsakat olyckan. Om olyckan till övervägande del har sin grund i privatlivet saknas nödvändigt samband mellan arbete och olycka.

Det ena målet i HFD gäller en man som skulle sätta tillbaka strömkabeln till datorn som lossnat, varvid han blev skallad av sin son som lekte under skrivbordet. Mannen skadades när han arbetade vid datorn, men olycksfallet var huvudsakligen orsakat av att han sammanstötte med sin sons huvud. Det andra målet gäller en kvinna som blev skallad av sin hund i samband med att hon reste sig från sitt skrivbord för att ställa sin kaffekopp i köket för sedan gå ut med sin hund. Olyckan inträffade således inte när hon utförde sitt arbete.

HFD mål nr 441-22 och 3335-22

 

Skyddsombud har aktivt och systematiskt motarbetats – IF metall stämmer ett kemibolag och Handels stämmer en klädkedja i två fall av hindrande av skyddsombud

Rättsskyddet har för IF Metalls räkning stämt ett bolag som hanterar och utvecklar kemikalier och som upprepade gånger aktivt har hindrat huvudskyddsombudet på arbetsplatsen från att utföra sitt uppdrag. Bl.a. har skyddsombudet löpande stängts ute från möten, inspektioner och skyddsronder. Bolaget ska även ha motarbetat arbetsmiljöarbetet genom att hindra skyddsombudet att gå på utbildning och vägrat upprätta former för samverkan. Skyddsombudet ska öppet ha utsatts för kränkningar och har i strid med kollektivavtalet omplacerats till en annan tjänst. Bolaget har också vid två tillfällen felaktigt försökt avsluta skyddsombudets anställning. Förbundet menar att bolaget genom sitt agerande har brutit mot 6 kap 10 § arbetsmiljölagen, 3 § förtroendemannalagen samt kollektivavtalet och därigenom ådragit sig en skyldighet att betala allmänt skadestånd till skyddsombudet och förbundet.

Målnummer i Arbetsdomstolen: A 48/23. Ombud är förbundsjurist Claudia Jiménez Guala.

I två andra mål har Handelsanställdas förbund genom Rättsskyddet stämt ITX Sverige AB, som driver butikskedjan Zara, i Arbetsdomstolen för brott mot medbestämmandelagen i ett fall och för brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen i ett annat.

I det första fallet hade bolaget under sommaren 2022 tillsatt fem chefstjänster i en butik i Malmö utan att först ha förhandlat med förbundet. En chefstillsättning är en sådan viktigare förändring av verksamheten som arbetsgivare enligt 11 § MBL ska begära förhandling om innan den verkställs. Förbundet har därför begärt 500 000 kr i skadestånd från bolaget, 100 000 kr för varje chefstillsättning.

Målnummer i Arbetsdomstolen: A 55/23. Ombud är förbundsjurist Madelaine Lindholm.

I det andra fallet hade en rad förändringar av verksamheten i en av bolagets butiker i Göteborg vidtagits utan att de två skyddsombuden på arbetsstället blivit informerade i förväg och utan föregående riskbedömning. Förändringarna har enligt förbundet påverkat de anställda bl.a. i form av ökad arbetsbelastning och stress samt genom att omklädningsrum har använts som lagerlokal. Bolaget har i efterhand gjort en riskbedömning i ett av fallen men i övrigt hänvisat till sin arbetsledningsrätt. Förbundet anser att bolaget genom sitt agerande har omöjliggjort ombudens skyddsarbete och därigenom hindrat dem på ett lagvidrigt sätt. Skadestånd har begärts med 100 000 kr för brott mot arbetsmiljölagen och 100 000 kr för brott mot förtroendemannalagen till vart och ett av skyddsombuden, samt 200 000 kr till förbundet för brott mot förtroendemannalagen.

Målnummer i Arbetsdomstolen: A 49/23. Ombud är förbundsjurist Mattias af Malmborg.

 

Juristassistent sökes till LO-TCO Rättskydd

LO-TCO Rättskydd AB söker en assistent som ska ge service till bolagets administrativa
enhet som idag består av fem juristassistenter, ekonomi- och lönefunktion samt IT-vaktmästeri. Tjänsten är på heltid, tillsvidare, med ansvar för att assistera bolagets jurister med administrativa och till viss del juridiska uppgifter samt andra förekommande kontorsgöromål. Läs mer här.

 

Förbundsjuristen Anne Alfredson

 satt härförleden en sen kväll och förhandlade om kollektivavtal för Elektrikerförbundet.
För att pigga upp tillvaron litet, bad hon Chat GPT ^*) att komponera en visa om kollektivavtal. Här är resultatet (melodi: valfri)…

Collective Bargaining

We stand together, side by side
Our voices united, we cannot be denied
We know our worth, we know our rights
We’re fighting for a fairer life

Chorus:
Collective bargaining, it’s our power
Negotiating, hour by hour
We won’t be silenced, we won’t back down
Our strength in numbers, we wear the crown

From factories to offices, we all have a role
We come from different backgrounds, but we share the same goal
We won’t let them take advantage, we won’t be fooled
We’re standing tall, we’re breaking the rules

Chorus:
It’s not just about the money, it’s about respect
For the hard work we do, we expect nothing less
We’re building a better future for ourselves and our kin
We’ll keep fighting until the victory’s within

Chorus:
We’re stronger together, we won’t be defeated
Our union is our family, we won’t be mistreated
Collective bargaining, it’s our power
We’ll keep fighting, until the final hour.

*) LO-TCO Rättsskydd AB tar inte ansvar för innehållet i den sångtext Chat GPT komponerat och självklart skulle vi på Rättsskyddet aldrig bryta mot några regler.