Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi ger ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida, fackjuridik.se och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.

Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.

 

Medlem tvingas betala tillbaka utbetald lön för att få en anställning – GS-facket stämmer ett snickeri för kollektivavtalsbrott

Ett bolag som bedriver snickeriverksamhet är bundet av kollektivavtal med förbundet. Bolaget har genom kollektivavtalet åtagit sig att betala avtalsenliga löner och ersättningar. En medlem i förbundet, med tillfälligt uppehållstillstånd, har arbetat åt bolaget och har därmed rätt till lön och andra ersättningar.

Bolaget har betalat ut löner, men har därefter tvingat medlemmen att återbetala utbetalda löner på flera hundra tusen kronor och att ersätta bolaget för arbetsgivaravgifter. Bolaget har därmed inte haft någon kostnad för medlemmen. Bolaget har villkorat medlemmens anställning. Vid utebliven återbetalning skulle hen inte fått en anställning och därmed inte heller möjlighet att få ett permanent uppehållstillstånd. Medlemmen har instruerats om de belopp som skulle överföras, vad beloppen avsåg, till vem överföringen skulle ske och datum för överföringar. Återbetalning har skett löpande under hela anställningen.

Bolagets krav på återbetalning innebär att bolaget inte har betalat ut kollektivavtalade löner och ersättningar. Bolaget har därigenom brutit mot kollektivavtalet.

Kollektivavtalet innefattar, under skadeståndsansvar, en dold klausul om skyldighet för part att avhålla sig från beslut och åtgärder strider mot lag och god sed på arbetsmarknaden. Bolagets arbetsledningsbeslut, att kräva tillbaka utbetalade belopp, innebär att bolaget fattat beslut i strid med lag och goda seder. Bolaget har agerat kvalificerat otillbörligt och på ett sätt som inte kan accepteras i något anställningsförhållande. Även detta utgör kollektivavtalsbrott.

Målnummer i Arbetsdomstolen: A 45/23
Ombud för förbundet är förbundsjuristen Henric Ask.

 

Arbetsmiljöverket backar om skyddsombudens roll

Enligt en rättslig utredning från Arbetsmiljöverket skulle skyddsombud inte ha rätt att företräda enskilda anställda i exempelvis rehabiliteringsärenden. Ställningsantagandet har kritiserats hårt av bland andra LO, TCO och Rättsskyddet. Genom ett särskilt beslut ändrar sig nu verket och menar att det i utredningen fanns olyckliga formuleringar och felaktiga hänvisningar i delar de inte äger tillsyn över

Verket anger i beslutet bland annat att det inte har möjlighet att utöva tillsyn och därmed inte heller har befogenhet att ingripa med tvångsmedel för att trygga efterlevnaden av samverkansreglerna. Det är dock tveksamt om verket kan friskriva sig från tillsynsansvaret på det sätt som görs genom det nu publicerade beslutet. Tvärtom får det hävdas att tillsynen, även i denna fråga, tillhör myndighetens uppgifter enligt både svensk och internationell rätt.

Arbetsmiljöverket går inte ut med någon egen information om sin helomvändning utan hoppas på att fackliga centralorganisationer och arbetsgivarorganisationer sprider budskapet till de som berörs. Rättsskyddet rekommenderar alla organisationer att gå ut med informationen internt. Det har nämligen börjat dyka upp ärenden där arbetsgivarparten har förnekat skyddsombud att delta i rehabiliteringsärenden med hänvisning till verkets tidigare ställningstagande och det är viktigt att berörda på alla nivåer får veta att detta är fel.

 

Oförändrat formkrav för kollektivavtal (än så länge)

Det har kommit till Rättsskyddets kännedom att många förbund har börjat tillämpa elektronisk protokollsignering. Det är därför på sin plats med en påminnelse om att förhandlingsprotokoll kan utgöra kollektivavtal, för vilka ett krav på skriftlighet gäller (23, 25 §§ MBL).

En nyligen tillsatt utredning, ”En översyn av beredskapen i arbetslivet”, ska enligt direktiven föreslå en justerad arbetsrättslig beredskapslagstiftning, analysera behovet av anpassningar av arbetsmiljö- och arbetstidsregleringen, liksom skriftlighetskravet i medbestämmandelagen, i kristider. Syftet med utredningen är att stärka beredskapen i arbetslivet. Enligt regeringen råder idag en viss osäkerhet om hur skriftlighetskravet för kollektivavtal ska tolkas, i ljuset av att alltmer av den arbetsrättsliga dokumentationen hanteras elektroniskt och att nya verktyg för digital identifiering har utvecklats. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att kollektivavtal kan ingås eller sägas upp snabbt och utan onödiga formkrav i kristider. Skriftlighetskravet i medbestämmandelagen bör därför ses över i detta sammanhang utifrån den digitala utvecklingen. Utredaren ska analysera fördelar och nackdelar med att kollektivavtal kan ingås eller sägas upp med hjälp av elektroniska underskrifter samt med att själva avtalsinnehållet också kan framgå av enbart elektroniska handlingar.

Innan annat har lagstiftats gäller dock skriftlighetskravet i MBL. Tills dess rekommenderar Rättsskyddet därför att förhandlingsprotokoll som parterna avser tillämpa som kollektivavtal skrivs under fysiskt.

 

Otillåtna metoder vid anställning och felaktiga löne- och ersättningsutbetalningar utgör kollektivavtalsbrott

Fackförbundet Byggnads stämmer byggbolagen JM AB samt JM Supply AB i Arbetsdomstolen. Företagen har använt otillåtna metoder vid anställning av personal och betalat ut för lite i löner och ersättningar till ett 40-tal anställda i bolagen. Byggnads har granskat bolagen under perioden 2020 till 2022 och konstaterat upprepade fall där anställda varken fått ut rätt lön, helglön eller semesterersättning. Arbetstagarna, som främst arbetat i Stockholms- och Västra Götalandsregionerna, har därigenom inte heller fått den ob-ersättning, pension och i vissa fall inte heller den sjuklön de haft rätt till.

I målet mot JM AB yrkar Byggnads 11 miljoner i allmänt skadestånd till förbundet för brott mot byggavtalet. Yrkandet motsvarar dels den förtjänst som bolaget har gjort på att bryta mot avtalet, dels den kränkning det har inneburit att bolaget inte har respekterat kollektivavtalet. I målet mot JM Supply AB yrkar förbundet 200 000 kr i allmänt skadestånd för brott mot avtalet.

Målnummer i Arbetsdomstolen: A 22/23 och A 23/23

 

Handels vinner i Arbetsdomstolen – butiksanställd avskedad utan grund

En Coop-butik i Halmstad avskedade en medlem i Handelsanställdas förbund som anklagats för ett stort antal brott mot anställningsavtalet. Arbetsgivaren hävdade att den anställde efter en omorganisation var missnöjd med den nya situationen. Hon påstods bland annat ha misskött sig, maskat, inte följt instruktioner, haft samarbetsproblem, använt mobilen i strid med reglerna, varit otrevlig mot kunder och försökt sabotera verksamheten.

Arbetsdomstolen har nu ogiltigförklarat avskedandet och förpliktat arbetsgivaren att betala lön och skadestånd till medlemmen. I en noggrann genomgång av arbetsgivarens många påståenden finner domstolen att arbetsgivaren inte har lyckats visa att det har förekommit sådan misskötsamhet att det finns laga skäl för avskedandet eller ens saklig grund för uppsägning.

Arbetsdomstolen har även avgjort en tidigare oreglerad fråga, nämligen huruvida arbetsinkomster från en annan arbetsgivare i tiden efter ett avskedande ska avräknas från den lön som arbetsgivaren är skyldig att betala vid ett ogiltigförklarande. Domstolen har kommit fram till att sådan avräkning ska ske och åberopat systematiska och principiella skäl för att tillämpa skadeståndsrättsliga principer i denna situation.

Arbetsdomstolens dom den 18 januari 2023, AD 2023 nr 2
Ombud var Linn Munthe och Mattias af Malmborg, LO-TCO Rättsskydd

 

 

Skiljenämnd avgör gräns mellan arbetstagare och uppdragstagare i försäkringsfall

 

AFA ansåg att en danslärare med hälseneruptur inte omfattades av trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA), eftersom hon inte var arbetstagare. Den avgörande fråga som aktualiserades i ärendet var därmed om dansläraren var att betrakta som arbetstagare eller uppdragstagare.

En person som utför arbete för annan under dennes ledning och under utsatt arbetstid är normalt att se som arbetstagare. Att personen inte själv ansvarar för kostnader och arbetsverktyg i samband med utövande av tjänsten talar också för att den är en arbetstagare. En uppdragstagare, å andra sidan,  utför som huvudregel inte arbete under ledning av uppdragsgivaren och bestämmer själv när arbetet ska utföras. Denne står också normalt för de resurser och verktyg som krävs.

Mot att dansläraren var att betrakta som arbetstagare talade att hon hade en enskild firma, att det fanns ett avtal av vilket det framgick att uppdraget inte var en anställning som inte omfattades av kollektivavtal eller lagen om anställningsskydd (LAS).

För att dansläraren var att betrakta som arbetstagare talade bland annat att hon inte hade egna anställda och inte heller egna arbetsredskap. Hon hade förvisso en enskild firma, men fakturerade inte i denna och fick inte heller ersättning genom uttag ur denna. Istället utbetalades lön den 25:e i varje månad sedan flera år. Arbetsgivaravgift betalades också in för henne samt att skatt drogs av på hennes lön. Dansläraren följde ett schema som uppdaterades terminsvis och som kunde ändras över tid. Hon hade två månaders uppsägningstid och skulle fylla i en närvarorapport. Bilagan till avtalet innehöll också arbetsbeskrivning och förhållningsregler.

Skiljenämnden anförde att hur parterna själva har betecknat eller uppfattat rättsförhållandena inte är avgörande, utan det är istället de verkliga förhållandena. Skiljenämnden hänvisade till praxis från Arbetsdomstolen, av vilken det framgår att man för att avgöra om en person ska ha utfört arbete som arbetstagare eller uppdragstagare ska göra en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.  Detta i linje med att arbetsrättslig lagstiftning i sina grunddrag är tvingande till arbetstagarens förmån och inte kan åsidosättas genom avtal.

Med hänvisning till de omständigheter som kvinnan påvisat bedömdes hon vara arbetstagare. Hon omfattades därmed av TFA.

Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar, dom i ärende 2021/54 meddelad
2022-12-19

 

 

Medlem får cirka 12 miljoner kronor i kompletterande ersättning från AFA

 

En medlem i Sveriges Ingenjörer har fått rätt till cirka 12 miljoner kronor i försäkringsersättning. Medlemmen kontaktade förbundet med frågan om han hade rätt till omprövning, då medlemmen inte ansåg att den livränta som beviljats av Försäkringskassan fullt ut täckte den inkomstförlust som en arbetsskada orsakat. Förbundet gav Rättsskyddet i uppdrag att företräda medlemmen. Det visade sig att försäkringsbolaget tidigare lämnat felaktig information angående medlemmens rätt till omprövning. Att försäkringsbolaget tidigare lämnat felaktig information, samt att det rör sig om många års inkomstförlust medför att ersättningen blir så pass hög.

Med anledning av detta ärende vill Rättsskyddet framhålla till förbund och medlemmar att det kan finnas mycket stora ersättningsbelopp som medlemmar kan vara berättigade till, men då behöver de känna till att de kan få sin rätt till ersättning för en arbetsskada omprövad. Detta under förutsättning att man tidigare har tillerkänts rätt till livränta, bland annat för arbetsskador som regleras av Afa Trygg, trafikskador, patientskador, strikta ansvar och skador som uppstått till följd av någons skadeståndsgrundande handlande. För arbetsskadelivräntor som beviljats av Försäkringskassan gäller andra regler.

Rättskyddet har på uppdrag av förbund drivit tre mål gentemot trafikförsäkringsbolag till Högsta domstolen. Trafikskadeersättning lämnas enligt skadeståndsrättsliga regler, varför prejudikaten har betydelse för även andra försäkringsområden utöver trafikförsäkringen. Följande prejudikat nedan har Rättsskyddet varit ombud i och dessa mål har medfört en för alla medlemmar positiv rättsutveckling vad gäller skadade medlemmars ersättningsrätt.

NJA 2008, S. 1217 (I). Domen innebär att en ackumulerad löneglidning ger rätt till omprövning. Genom domen utvecklades rätten till att få sin skada omprövad till att omfatta väsentligt fler skadade än vad praxis tidigare medgav.

NJA 2020 s. 159 (truckolyckan). Domen innebär att en redan fastställd rätt till ersättning för en personskada inte kan prövas på nytt vid en omprövning. Vid en omprövning av rätten till ersättning, kan inte orsakssambandet mellan en olycka och uppkommen personskada omprövas. Medlemmar riskerar således inte att förlora sin rätt till ersättning för att man begär omprövning av en tidigare beviljad livränta.

NJA 2020 s. 853 (golvläggarens livränta). Högsta domstolen fann bland annat att försäkringstagaren kan ha rätt till omprövning vid flera tillfällen på grund av nya väsentliga förändringar av de förhållanden som legat till grund för ersättningens bestämmande.

Genom att LO-TCO Rättskydd fått i uppdrag av förbund att driva ovanstående principiellt viktiga mål har Rättsskyddet tillvaratagit alla medlemmars rätt till försäkringsersättning.

Det är viktigt att medlemmar är medvetna om sin rätt att begära omprövning. Om det är en trafikskada måste omprövning sedan år 2015 begäras inom tre år från den tidpunkt då omprövning tidigast kunnat begäras. Olika preskriptionsfrister föreligger i de olika försäkringarna, vilket man måste ha kännedom om. Man kan alltså inte vänta med att begära omprövning eftersom den skadades rätt till ersättning kan bli föremål för preskription (att ersättningsrätten upphör).  Medlemmar bör få juridisk vägledning om man ska begära omprövning, eftersom omprövningsrätten gäller för både den skadade och försäkringsbolaget. Det är därför viktigt att medlemmar får korrekt juridisk rådgivning i dessa ärenden.

Ombud i ärendet har varit förbundsjurist Ulf Lejonklou

 

Dom från EU-domstolen om skyddet för uthyrd arbetskraft

EU:s bemanningsdirektiv slår fast en likabehandlingsprincip, enligt vilken en arbetstagare som hyrs ut ska ha minst de grundläggande arbets- och anställningsvillkor som hen skulle ha haft som direkt anställd hos kundföretaget i samma tjänst. Enligt direktivet kan avvikelse från likabehandlingsprincipen ske genom kollektivavtal, förutsatt att det övergripande skyddet för arbetstagare som hyrs ut respekteras. Enligt EU-domstolen måste ett sådant avtal ge förmåner för den uthyrda arbetstagaren som uppväger särbehandlingen. För att bedöma det ska en jämförelse göras med villkoren i kundföretaget.

Länk till EU-domstolens dom: EUR-Lex – 62021CJ0311 – EN – EUR-Lex (europa.eu)