Nyhetsbrev nr 1/2022

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi ger normalt ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.

Vill du inte ha fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com

 

Högsta domstolen dömer restauranginnehavare för människoexploatering

Domen gällde ett bangladeshiskt par som flyttat till Sverige för att studera vid ett universitet. De blev erbjudna bostad av en restauranginnehavare. En tid efter att de flyttat in började de även arbeta i restaurangen. Restauranginnehavaren hade dock inte för avsikt att utbetala den lön han och paret kommit överens om. Högsta domstolen fann att makarnas arbetsvillkor varit uppenbart orimliga och fastställde tingsrättens dom. Högsta domstolen uttalar bland annat att en timlön på knappt häften av vad som skulle ha utgått vid tillämpning av då gällande kollektivavtal framstår som uppenbart orimlig, vilket är ett av rekvisiten för brottet människoexploatering.

HD:s mål nr: B 1770-21

 

Tunnelarbetare får fyra miljoner kronor från AFA-Försäkring

Vid konstaterad arbetsskada har man rätt till ersättning för uppkommen inkomstförlust, dels från Försäkringskassan och dels från AFA försäkring. Enkelt uttryckt ersätter Försäkringskassan förluster upp till 7,5 prisbasbelopp (48 300 kr, 2022) medan AFA-försäkring i förekommande fall ersätter förlust därutöver. Tanken med arbetsskadeförsäkringarna är att den skadedrabbade ska försättas i samma inkomstläge som om skadan inte hade inträffat och det måste alltså utredas vad den försäkrade sannolikt skulle ha tjänat om skadan inte hade hänt.

I detta fall arbetade en tunnelarbetare på Sekos kollektivavtalsområde som projektanställd när olyckan var framme och mannen skadades så allvarligt att han miste en del av sin arbetsförmåga och var tvungen att lämna yrket som bergsarbetare under jord. Under tiden han var sjukskriven avslutades projektet, alla tunnelarbetare blev uppsagda och kollegorna gick vidare till nya projekt.

Fråga uppkom hur ersättning för inkomstförluster ska fastställas för en projektanställd som är arbetslös efter det att projektet har upphört.

Den ersättning för inkomstförlust som AFA-Försäkring först beviljade var baserad på en betydligt lägre lön än kollegornas löner. AFA hade nämligen baserat ersättningen på en lön för bergsarbetare i allmänhet och inte för en tunnelarbetare. Enligt Sekos statistik skulle en tunnelarbetare under jord enligt gällande kollektivavtal ha 225 000 kr mer i årslön än bergsarbetare i genomsnitt.

Rättsskyddet begärde omprövning av AFA:s beslut och lyckades visa att medlemmen sannolikt hade kunnat få ett nytt projektarbete om skadan inte hade inträffat, med samma inkomster som han hade före olycksfallet. Det råder stor efterfrågan på bergsarbetare och löneutvecklingen har därför varit mycket god. AFA:s omprövningsavdelning fann därför att det vara rimligt att den skadedrabbade som frisk skulle ha haft en inkomst motsvarande Sekos avtalsområde och lönestatistik för bergsarbetare.

Utgången är principiellt viktig för Seko och den enskilde erhöll en betydligt högre ersättning än vad AFA ursprungligen beslutat. Den skadade fick hjälp av sitt fackförbund Seko som beviljade honom rättshjälp. Medlemmen företräddes av LO-TCO Rättsskydd AB. Ombud var förbundsjurist Tom Aspengren.

 

Uppenbart ogrundat när ”fackförening” stämde fackförening

En arbetstagarorganisation kan inte väcka talan mot en annan arbetstagarorganisation om olovliga stridsåtgärder enligt en dom från Arbetsdomstolen (AD). Bakgrunden var att Blå-Gul fackförening hade väckt talan mot Elektrikerförbundet och bl.a. yrkat allmänt skadestånd. Blå-Gul fackförening gjorde gällande att Elektrikerförbundet vidtagit en olovlig stridsåtgärd enligt 41 d § MBL genom att kräva att en arbetsgivare, som var bunden av kollektivavtal med Blå-Gul fackföreningen, skulle teckna och tillämpa Elektrikerförbundets kollektivavtal på ett sådant sätt att det trängde undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal med Blå-Gul fackförening. MBL reglerar emellertid inte anspråk mellan arbetstagarorganisationer och 41 d § MBL är inte avsedd att skydda olika arbetstagarorganisationer mot varandra. Enligt AD var talan därför uppenbart ogrundad och målet avgjordes utan att stämning ens utfärdats.

Läs hela domen här: Arbetsdomstolen 2021 nr 69

 

AFA:s skiljenämnd ersätter förlust av arbetstidsförkortning

Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar har i en skiljedom meddelad i december 2020, slagit fast att förlorad arbetstidsförkortning på grund av inträffad skada i arbetet som medfört arbetsoförmåga, utgör ersättningsbar inkomstförlust.

Bakgrunden till domen är att en medlem i IF-Metall, som arbetar som lagerarbetare, enligt gällande kollektivavtal har rätt att få en arbetstidsförkortning om 82 minuter för varje full vecka om 40 timmar som han arbetar. Den anställde kan enligt bestämmelsen välja att antingen ta ut arbetstidsförkortningen i form av pengar, motsvarande 82 minuter betald arbetstid, utöver ordinarie veckolön eller vara ledig 82 minuter varje vecka med bibehållen ordinarie lön.

Medlemmen blev på grund av en arbetsskada helt arbetsoförmögen, vilket medförde att han inte tjänade in någon tid till arbetstidsförkortningen. Han begärde därför ersättning hos AFA Trygghetsförsäkring motsvarande det ekonomiska värdet av de 82 minuter han hade kunnat tjäna in om skadan inte inträffat. Bolaget avslog medlemmens begäran med motiveringen att han dittills alltid hade tagit ut den intjänade tiden som ledig tid. AFA betraktade därför begäran om ersättning som en begäran om ersättning för förlust av ledig tid. Ur ett skadeståndsrättsligt perspektiv betraktas nämligen inte förlust av ledig tid som en ekonomisk skada och ersätts därför inte.

Skiljenämnden konstaterade emellertid att den intjänade tiden hade ett ekonomiskt värde, oavsett om den togs ut som arbetstidsförkortning med bibehållen ordinarie lön eller som ett ekonomiskt påslag på ordinarie lön. För att medlemmen ska sättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte inträffat, fastslår skiljenämnden att han har rätt till ersättning från försäkringen motsvarande lönevärdet av de 82 minuter han på grund av skadan inte kan tjäna in.

Det kan nu konstateras att skiljedomen har fått en generell verkan, såtillvida att AFA numera lämnar ersättning för förlust av arbetstidsförkortning som en arbetsskada medför.

Medlemmen företräddes av LO-TCO Rättsskydd. Ombud var förbundsjurist Mikael Sjöberg.

 

Inget brott mot föräldraledighetslagen när vårdare nekades ledighet

Fackförbundet ST stämde staten och yrkade allmänt skadestånd om 75 000 kr vardera till tre kriminalvårdare för brott mot föräldraledighetslagen. De tre kriminalvårdarna, som arbetade med transporter av bland annat häktade personer, ansökte om föräldraledighet på deltid med både fast start- och sluttid. Detta innebar att de inte skulle arbeta i början och slutet av dagen under två dagar per vecka, under fyra månader respektive ett års tid. Kriminalvården meddelade att ledigheterna endast kunde beviljas om vårdarna godkände att omplaceras till arbete vid häkte eller anstalt. Arbetsgivaren hänvisade bland annat till att schablonarbetstiden vanligen var kl. 7.30–16.38 och att tidsspillan skulle bli alltför stor då vårdarna skulle bli tvungna att planeras in på ett färre antal transportuppdrag om de var lediga fram till kl. 9 och efter kl 15. Två av vårdarna godtog omplacering och arbetade under ledigheten vid häkte, medan den tredje motsatte sig omplacering och någon föräldraledighet kom i det fallet inte till stånd.

Arbetsdomstolen (AD 2022 nr 4) fann att det skulle ha inneburit en påtaglig störning av verksamheten enligt 14 § föräldraledighetslagen om ledighet hade beviljats i enlighet med ansökningarna, givet oförändrade arbetsuppgifter. Mot den bakgrunden ansåg AD inte att Kriminalvården hade brutit mot lagen genom att inte låta arbetstagarna vara lediga. Omplaceringarna innebar inte heller ett missgynnande enligt 16 § föräldraledighetslagen eftersom de var en nödvändig följd av ledigheten. Två ledamöter var skiljaktiga och ansåg att den utökade tidsspillan inte kunde sägas utgöra en påtaglig störning av verksamheten, med hänvisning till att det endast handlade om tre arbetstagare som skulle vara delvis lediga under ett par dagar per vecka samt att Kriminalvården är en mycket stor arbetsgivare med många anställda vid den aktuella enheten.

 

Rätt att tacka nej till oskäligt omplaceringserbjudande under vissa förutsättningar

Arbetsdomstolen har i en dom den 26 januari 2022 (AD 2022 nr 7) funnit att en arbetsgivare har brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Av domen framgår att omplaceringserbjudanden till korta, osäkra anställningar i vissa fall är oskäliga och att en arbetstagare kan tacka nej till ett sådant erbjudande och fortfarande behålla sin plats i turordningen. Förutsättningen för att erbjudandet ska vara oskäligt är emellertid att arbetstagaren efter omplacering enligt turordningsreglerna kan beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren. I detta ligger att arbetstagaren måste ha tillräckliga kvalifikationer för detta arbete.

 

Arbetsdomstolen tolkar direktreklamavtalet

I ett mål mellan Svenska Transportarbetareförbundet å ena sidan samt Almega Tjänsteföretagen och ett direktreklamföretag i södra Sverige å andra sidan har Arbetsdomstolen tolkat det mellan parterna gällande Direktreklamavtalet. Enligt detta avtal är prestationslön gängse löneform för distributörer som delar ut direktreklam med bil i landsbygd. I en anmärkning i kollektivavtalet finns en regel om garantilön, enligt vilken lön motsvarande timlön ska utgå om utfallet av prestationslönen blir lägre än timlönen för en normalprestation. I samma bestämmelse anges att gemensam tidmätning ska ske vid oenighet om tidsåtgången.

Parterna i målet var oeniga om vad en normalprestation enligt garantilönebestämmelsen avser. Vidare var parterna oeniga om huruvida tidmätning enligt garantilönebestämmelsen ska omfatta tidsåtgången för transport fram och tillbaka mellan distributörens bostad/utlämningsstället och utdelningsdistriktet.

Arbetsdomstolen har i en dom som meddelades den 2 februari 2022 (AD 2022 nr 9) funnit att normalprestation ska beräknas utifrån tidsåtgången för en normalpresterande arbetstagare att utföra distributionsarbetet och inte – som förbundet hävdade – att normalprestation ska beräknas utifrån den tid som går åt för den enskilde distributören att i det enskilda fallet utföra distributionsarbetet i ett normalt arbetstempo.

Arbetsdomstolen har vidare funnit att tidmätning enligt garantilönebestämmelsen inte ska omfatta tidsåtgången för transport fram och tillbaka mellan distributörens bostad/utlämningsstället och utdelningsdistriktet. I den senare frågan var de två arbetstagarledamöterna skiljaktiga och ansåg att tidsåtgången för dessa transporter skulle räknas in vid tidmätning enligt garantilönebestämmelsen eftersom dessa resor var en integrerad del av arbetet.

Ombud för förbundet var förbundsjuristen Annett Olofsson, tfn 08-6766329

 

Rättskyddets kurser i arbetsrätt

Under hösten 2022 erbjuder LO-TCO Rättsskydd AB kurser i arbetsrätt för dig som redan har viss erfarenhet som ombudsman eller liknande och vill fördjupa dina kunskaper. Det handlar om sammanlagt nio dagars utbildning i tre etapper, där förbundsjurister från Rättsskyddet utbildar i bl.a. kollektiv arbetsrätt, fackliga förhandlingar, anställningsskydd, diskriminering och löneindrivning. Inbjudningar till utbildningen kommer att skickas ut till alla förbund under våren.