Kammarrätten i Stockholm har i en dom den 6 november 2013 bedömt att Eva, medlem i Kommunalarbetareförbundet, varken orsakat eller borde ha insett att hon fått för hög sjuk- och närståendepenning.
Bakgrunden är att Försäkringskassan efter ett antal olika beräkningar till slut hade kommit fram till att Eva fått totalt 26.066 kr för mycket i sjuk- och närståendepenning vid tio olika utbetalningstillfällen under februari 2006 – april 2011.
Eva arbetade 75 % som elevassistent och var arbetsökande/arbetslös på 25 %. Från och med den 1 juli 2005 ändrades regelverket för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI). För de som helt eller delvis saknar anställning ska SGI:n räknas upp med konsumentprisindex (KPI), inte med löneutvecklingen inom yrkesområdet. KPI fastställs en gång per månad av Statistiska centralbyrån (SCB). Praktiskt sett kan en enskild försäkrad inte själv göra en beräkning med KPI. Försäkringskassan har ett särskilt beräkningsinstrument till hjälp, den s.k. KPI-snurran som finns i det interna datasystemet.
När Eva ansökte om sjukpenning angav hon sina anställningsförhållanden. Hon hade även frågat handläggare på Försäkringskassan hur hon skulle ange sin inkomst och fått uppgiften att hon skulle ange den inkomst hon skulle ha haft på heltid som elevassistent. Detta var fel enligt de nya reglerna.
Vid sitt omprövningsbeslut gav Försäkringskassan eftergift med halva det återkrävda beloppet. Man ansåg att man hade del i ansvaret eftersom man skulle ha räknat om inkomsten efter KPI. Eva överklagade själv till förvaltningsrätten som inte gjorde någon ändring. Hon fick sedan rättshjälp av sitt fackförbund.
I kammarrätten kunde vi visa på anteckningar om Evas SGI hos Försäkringskassan som angav att man vid varje period visste om Evas anställningsförhållanden. Dessutom hade Försäkringskassan haft ett flertal kontakter med Arbetsförmedlingen som ett led i utredningarna om SGI. Kammarrätten bedömde att orsaken till den felaktiga utbetalningen var att Försäkringskassan räknat om Evas SGI på fel grund. Att hon själv då delvis angivit fel inkomst ansågs sakna betydelse.
Kammarrättens beslut innebär att Eva nu får tillbaka det hon hunnit betala på skulden till Försäkringskassan. Skulden var 13.033 kr. Aviseringsavgifter och ränta under återbetalningstiden var 6.220 kr. Totalt skulle hon ha betalat 19.253 kr.
Varken Försäkringskassans processförare eller förvaltningsrätten angav hur Eva borde ha fullgjort sin anmälningsskyldighet eller hur hon själv skulle ha kunnat räkna fram rätt inkomst. Har man själva förstått hur en sådan beräkning görs? Det är positivt att kammarrätten nu gör en avvägning så att inte större krav ställs på individen än vad som ställs på myndigheterna.
Ombud för Eva var förbundsjurist Claes Jansson, tel. 08-676 63 16, claes.jansson@fackjuridik.com”>claes.jansson@fackjuridik.com.