I oktober 2022 antog EU ett direktiv om tillräckliga minimilöner inom EU (minimilönedirektivet). Danmark, som röstade nej till direktivet tillsammans med Sverige, har därefter väckt en ogiltighetstalan hos EU-domstolen. Generaladvokaten Emiliou har nu yttrat sig och slutlig dom från EU-domstolen väntas senare i år.
Generaladvokaten anser att EU överskridit sin lagstiftningskompetens och att direktivet därför ska ogiltigförklaras i sin helhet. I EU:s fördrag ska bl a löneförhållanden (pay) och föreningsrätt undantas från EU:s kompetens. Generaladvokaten konstaterar att även om direktivet inte reglerar själva lönenivån, så är direktivets primära målsättning att öka lönenivåerna. Direktivet ingriper därför direkt i undantaget för löneförhållanden.
Om EU-domstolen skulle komma fram till en annan slutsats, anser generaladvokaten att de bestämmelser som syftar till att främja kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning (artikel 4) inte ingriper i, utan snarare skyddar, föreningsrätten. Generaladvokaten anser därför inte att direktivet i sin helhet kan ogiltigförklaras på den grunden att föreningsrätten är undantagen från EU:s kompetens.
Slutligen kommer generaladvokaten fram till att direktivets bestämmelser om kollektivavtalsförhandlingar (artiklarna 4.1.d och 4.2) begränsar medlemsstaternas utrymme att välja metod för lönesättningen, vilket inte är förenligt med fördragets undantag för löneförhållanden. Bestämmelserna tillhandahåller dessutom endast ett medel för att uppnå det primära målet att höja lönenivåerna, vilket kan uppnås med stöd av direktivets övriga bestämmelser. Om inte direktivet ogiltigförklaras i sin helhet, föreslår generaladvokaten att dessa bestämmelser ogiltigförklaras.
Mål C19/23 Kingdom of Denmark v European Parliament and Council of the European Union
The Legal Bureau of the Swedish Trade Union Confederation