Ändringar i lagen och förordningen om utländska filialer (Nr 1/2010)

 

Kort om filiallagen

Fram till årsskiftet såg regleringen avseende filialer i korthet ut på följande sätt.

I filiallagen (1992:160) föreskrivs att utländskt företag ska bedriva verksamhet i Sverige genom filial ( 2 § 1 st). Detta är inte ett absolut krav. Utländska företag kan välja att bedriva verksamhet i Sverige genom dotterbolag eller genom en agentur. Filialen ska stå under ledning av en verkställande direktör (8 §). VD:n ska vara bosatt inom EES-området (9 §). Om VD:n inte är bosatt i Sverige ska det utländska företaget till Bolagverket anmäla en delgivningsbar person (10 § 2 st).

Om verksamheten inte bedrivs av ett företag utan av en enskild näringsidkare gäller att utländska medborgare eller utomlands bosatta svenskar är skyldiga att ha en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den här bedrivna verksamheten (2 § 2 st).

Närmare föreskrifter finns i förordning (1992:308) om utländska filialer m.m.

Ändringarna

Den 27 december 2009 trädde följande förändringar i kraft.

” Kravet i 2 § 2 st filiallagen att utländska näringsidkare ska ha en i Sverige bosatt föreståndare tas bort inom EES-området. Regeringen har motiverat detta med att kravet är ett otillåtet krav vid etablering.

” I 3 § 2 st i förordningen om utländska filialer införs ett undantag från kravet på filial för utländska företag som är etablerade i annan medlemsstat inom EES-området och som endast tillfälligt bedriver näringsverksamhet i Sverige. Motivet till denna förändring är enligt regeringen att kravet på filial för utländska företag strider mot den fria rörligheten för tjänster.

Vad som ska anses vara tillfälligt bedriven verksamhet finns inte definierat i förordningen. Inte heller i den promemoria från Näringsdepartementet (N2009/5828/MK) som låg till grund förändringen i förordningen finns någon sådan definition.

Under remissbehandlingen motsatte sig LO, TCO och SACO ändringarna i filiallagen och förordningen och framhöll vikten av att utländska företag och näringsidkare som är verksamma i Sverige har en behörig person på plats i Sverige, en person som kan förhandla om och träffa kollektivavtal och företräda företaget i frågor om lön och andra anställningsvillkor. Centralorganisationerna lade fram ett eget förslag om en regel om behörig företrädare. I lagstiftningsärendet fick centralorganisationerna inget gehör för dessa synpunkter. Regeringen har dock tillsatt en utredare för att titta närmare på frågan (Dir. 2009:120).

Vad innebär detta i praktiken?

Förändringarna innebär att utländska företag etablerade inom EES-området och utländska enskilda näringsidkare bosatta inom EES-området kan bedriva näringsverksamhet här utan att det finns någon behörig företrädare i form av VD för filialen eller föreståndare för verksamheten i Sverige.

Man kan befara att ändringarna kommer att leda till svårigheter att delge förhandlingsframställningar m.m. och att få till stånd förhandlingar för att träffa kollektivavtal. Vårt råd är dock att gå tillväga som vanligt. Kräv att den utländska arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Finns ingen behörig företrädare i Sverige så överlämna kravet till den arbetsledning som finns på plats och skicka eventuellt kravet till den adress som ni kan få fram i arbetsgivarens hemland om det finns tid för det. Kontakta också gärna den svenska uppdragsgivaren om det finns en sådan och informera om att ni kommer att gå vidare med ärendet om ni inte snabbt får ett besked från den utländska arbetsgivaren. Berätta att ni överväger att lämna över ärendet till förbundet och att det i förlängningen kan leda till att sympatiåtgärder kommer att riktas mot uppdragsgivaren. I bästa fall brukar då uppdragsgivaren se till att en kontakt kommer till stånd och också se till att avtal träffas.

Om ingen behörig företrädare går att få tag på eller frivilligt dyker upp bör förbundet kontaktas med en begäran om stridsåtgärder. Förbundet får då ta ställning till om kravet ska backas upp med ett varsel om stridsåtgärder och hur avtalskraven i det läget ska ställas. Vid osäkerhet bör förbundet i det läget kontakta någon av våra jurister för rådgivning.

I kollektivavtalet bör regler tas in om vem som företräder arbetsgivaren under den tid som arbetet bedrivs i Sverige och att den personen ska finnas tillgänglig i landet så länge verksamheten pågår.

Förarbeten: Prop 2008/08:187 och promemoria från Näringsdepartementet (N2009/5828/MK)

2010-02-03

Annett Olofsson

Ändringar i lagen och förordningen om utländska filialer

Vid årsskiftet genomfördes det så kallade tjänstedirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden) i svensk rätt. Den för de fackliga organisationerna mest påtagliga förändringen med anledning av genomförandet rör regleringen av utländska filialer.

Kort om filiallagen

Fram till årsskiftet såg regleringen avseende filialer i korthet ut på följande sätt.

I filiallagen (1992:160) föreskrivs att utländskt företag ska bedriva verksamhet i Sverige genom filial ( 2 § 1 st). Detta är inte ett absolut krav. Utländska företag kan välja att bedriva verksamhet i Sverige genom dotterbolag eller genom en agentur. Filialen ska stå under ledning av en verkställande direktör (8 §). VD:n ska vara bosatt inom EES-området (9 §). Om VD:n inte är bosatt i Sverige ska det utländska företaget till Bolagverket anmäla en delgivningsbar person (10 § 2 st).

Om verksamheten inte bedrivs av ett företag utan av en enskild näringsidkare gäller att utländska medborgare eller utomlands bosatta svenskar är skyldiga att ha en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den här bedrivna verksamheten (2 § 2 st).

Närmare föreskrifter finns i förordning (1992:308) om utländska filialer m.m.

Ändringarna

Den 27 december 2009 trädde följande förändringar i kraft.

” Kravet i 2 § 2 st filiallagen att utländska näringsidkare ska ha en i Sverige bosatt föreståndare tas bort inom EES-området. Regeringen har motiverat detta med att kravet är ett otillåtet krav vid etablering.

” I 3 § 2 st i förordningen om utländska filialer införs ett undantag från kravet på filial för utländska företag som är etablerade i annan medlemsstat inom EES-området och som endast tillfälligt bedriver näringsverksamhet i Sverige. Motivet till denna förändring är enligt regeringen att kravet på filial för utländska företag strider mot den fria rörligheten för tjänster.

Vad som ska anses vara tillfälligt bedriven verksamhet finns inte definierat i förordningen. Inte heller i den promemoria från Näringsdepartementet (N2009/5828/MK) som låg till grund förändringen i förordningen finns någon sådan definition.

Under remissbehandlingen motsatte sig LO, TCO och SACO ändringarna i filiallagen och förordningen och framhöll vikten av att utländska företag och näringsidkare som är verksamma i Sverige har en behörig person på plats i Sverige, en person som kan förhandla om och träffa kollektivavtal och företräda företaget i frågor om lön och andra anställningsvillkor. Centralorganisationerna lade fram ett eget förslag om en regel om behörig företrädare. I lagstiftningsärendet fick centralorganisationerna inget gehör för dessa synpunkter. Regeringen har dock tillsatt en utredare för att titta närmare på frågan (Dir. 2009:120).

Vad innebär detta i praktiken?

Förändringarna innebär att utländska företag etablerade inom EES-området och utländska enskilda näringsidkare bosatta inom EES-området kan bedriva näringsverksamhet här utan att det finns någon behörig företrädare i form av VD för filialen eller föreståndare för verksamheten i Sverige.

Man kan befara att ändringarna kommer att leda till svårigheter att delge förhandlingsframställningar m.m. och att få till stånd förhandlingar för att träffa kollektivavtal. Vårt råd är dock att gå tillväga som vanligt. Kräv att den utländska arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Finns ingen behörig företrädare i Sverige så överlämna kravet till den arbetsledning som finns på plats och skicka eventuellt kravet till den adress som ni kan få fram i arbetsgivarens hemland om det finns tid för det. Kontakta också gärna den svenska uppdragsgivaren om det finns en sådan och informera om att ni kommer att gå vidare med ärendet om ni inte snabbt får ett besked från den utländska arbetsgivaren. Berätta att ni överväger att lämna över ärendet till förbundet och att det i förlängningen kan leda till att sympatiåtgärder kommer att riktas mot uppdragsgivaren. I bästa fall brukar då uppdragsgivaren se till att en kontakt kommer till stånd och också se till att avtal träffas.

Om ingen behörig företrädare går att få tag på eller frivilligt dyker upp bör förbundet kontaktas med en begäran om stridsåtgärder. Förbundet får då ta ställning till om kravet ska backas upp med ett varsel om stridsåtgärder och hur avtalskraven i det läget ska ställas. Vid osäkerhet bör förbundet i det läget kontakta någon av våra jurister för rådgivning.

I kollektivavtalet bör regler tas in om vem som företräder arbetsgivaren under den tid som arbetet bedrivs i Sverige och att den personen ska finnas tillgänglig i landet så länge verksamheten pågår.

Förarbeten: Prop 2008/08:187 och promemoria från Näringsdepartementet (N2009/5828/MK)

2010-02-03

Annett Olofsson

Ändringar i lagen och förordningen om utländska filialer

Vid årsskiftet genomfördes det så kallade tjänstedirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden) i svensk rätt. Den för de fackliga organisationerna mest påtagliga förändringen med anledning av genomförandet rör regleringen av utländska filialer.

Kort om filiallagen

Fram till årsskiftet såg regleringen avseende filialer i korthet ut på följande sätt.

I filiallagen (1992:160) föreskrivs att utländskt företag ska bedriva verksamhet i Sverige genom filial ( 2 § 1 st). Detta är inte ett absolut krav. Utländska företag kan välja att bedriva verksamhet i Sverige genom dotterbolag eller genom en agentur. Filialen ska stå under ledning av en verkställande direktör (8 §). VD:n ska vara bosatt inom EES-området (9 §). Om VD:n inte är bosatt i Sverige ska det utländska företaget till Bolagverket anmäla en delgivningsbar person (10 § 2 st).

Om verksamheten inte bedrivs av ett företag utan av en enskild näringsidkare gäller att utländska medborgare eller utomlands bosatta svenskar är skyldiga att ha en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den här bedrivna verksamheten (2 § 2 st).

Närmare föreskrifter finns i förordning (1992:308) om utländska filialer m.m.

Ändringarna

Den 27 december 2009 trädde följande förändringar i kraft.

” Kravet i 2 § 2 st filiallagen att utländska näringsidkare ska ha en i Sverige bosatt föreståndare tas bort inom EES-området. Regeringen har motiverat detta med att kravet är ett otillåtet krav vid etablering.

” I 3 § 2 st i förordningen om utländska filialer införs ett undantag från kravet på filial för utländska företag som är etablerade i annan medlemsstat inom EES-området och som endast tillfälligt bedriver näringsverksamhet i Sverige. Motivet till denna förändring är enligt regeringen att kravet på filial för utländska företag strider mot den fria rörligheten för tjänster.

Vad som ska anses vara tillfälligt bedriven verksamhet finns inte definierat i förordningen. Inte heller i den promemoria från Näringsdepartementet (N2009/5828/MK) som låg till grund förändringen i förordningen finns någon sådan definition.

Under remissbehandlingen motsatte sig LO, TCO och SACO ändringarna i filiallagen och förordningen och framhöll vikten av att utländska företag och näringsidkare som är verksamma i Sverige har en behörig person på plats i Sverige, en person som kan förhandla om och träffa kollektivavtal och företräda företaget i frågor om lön och andra anställningsvillkor. Centralorganisationerna lade fram ett eget förslag om en regel om behörig företrädare. I lagstiftningsärendet fick centralorganisationerna inget gehör för dessa synpunkter. Regeringen har dock tillsatt en utredare för att titta närmare på frågan (Dir. 2009:120).

Vad innebär detta i praktiken?

Förändringarna innebär att utländska företag etablerade inom EES-området och utländska enskilda näringsidkare bosatta inom EES-området kan bedriva näringsverksamhet här utan att det finns någon behörig företrädare i form av VD för filialen eller föreståndare för verksamheten i Sverige.

Man kan befara att ändringarna kommer att leda till svårigheter att delge förhandlingsframställningar m.m. och att få till stånd förhandlingar för att träffa kollektivavtal. Vårt råd är dock att gå tillväga som vanligt. Kräv att den utländska arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Finns ingen behörig företrädare i Sverige så överlämna kravet till den arbetsledning som finns på plats och skicka eventuellt kravet till den adress som ni kan få fram i arbetsgivarens hemland om det finns tid för det. Kontakta också gärna den svenska uppdragsgivaren om det finns en sådan och informera om att ni kommer att gå vidare med ärendet om ni inte snabbt får ett besked från den utländska arbetsgivaren. Berätta att ni överväger att lämna över ärendet till förbundet och att det i förlängningen kan leda till att sympatiåtgärder kommer att riktas mot uppdragsgivaren. I bästa fall brukar då uppdragsgivaren se till att en kontakt kommer till stånd och också se till att avtal träffas.

Om ingen behörig företrädare går att få tag på eller frivilligt dyker upp bör förbundet kontaktas med en begäran om stridsåtgärder. Förbundet får då ta ställning till om kravet ska backas upp med ett varsel om stridsåtgärder och hur avtalskraven i det läget ska ställas. Vid osäkerhet bör förbundet i det läget kontakta någon av våra jurister för rådgivning.

I kollektivavtalet bör regler tas in om vem som företräder arbetsgivaren under den tid som arbetet bedrivs i Sverige och att den personen ska finnas tillgänglig i landet så länge verksamheten pågår.

Förarbeten: Prop 2008/08:187 och promemoria från Näringsdepartementet (N2009/5828/MK)

2010-02-03

Annett Olofsson