”Vetoförklaring” utgjorde inte en stridsåtgärd – Arbetsdomstolens dom nr 47/21

Byggavtalet innehåller – jämfört med medbestämmandelagens regler – ett förenklat förfarande för vetoförhandling. Detta har sin grund i ett behov av att underlätta för parterna i byggbranschen som annars skulle hålla tiotusentals förhandlingar rörande inhyrning och entreprenad varje år. Reglerna innebär bland annat att förbundet, i stället för vetoförklaring och därmed hindrande av att ett arbete, sedan arbetet påbörjats har rätt att begära att avtalet om entreprenad eller inhyrning hävs. Begäran om hävning förutsätter att omständigheter som föranlett ett veto föreligger.

Förbundet begärde våren 2020 hävning av avtal om inhyrning av personal från ett visst bolag. Hävningsförklaringen avsåg fler arbeten och riktades mot flera beställare/inhyrande bolag. Avtal kom därefter att hävas av de olika inhyrande företagen.

Bolaget som sålunda blev av med ett antal arbeten stämde förbundet med påstående om att förbundets agerande – att begära hävning – utgjorde en otillåten stridsåtgärd. Bolaget ställde krav på skadestånd för såväl ekonomisk som allmän skada.

Arbetsdomstolen har i dom nr 47/21 (mellandom) slagit fast att förbundets agerande har stöd i kollektivavtalet och att detta inte har utgjort en olovlig stridsåtgärd och att förbundet inte heller har agerat i strid med 42 § medbestämmandelagen.

Ombud för förbundet var förbundsjuristen Anne Alfredson, tel. 08-676 63 25.

Länk till domen: http://www.arbetsdomstolen.se/upload/pdf/2021/47-21.pdf