Efter tre års processande mot myndigheten har Försäkringskassan godkänt en medlems besvär från utmattningssyndrom och stroke som arbetsskador och beviljat henne full livränta. Beslutet medför att medlemmen fått rätt till ca. 1 750 000 kronor i arbetsskadeersättning från Försäkringskassan.
Ärendet rör en medlem i Lärarförbundet som under hösten 2014 sjukskrevs från sitt arbete på grund av utmattningsbesvär. Efter ca. ett halvårs sjukskrivning kände sig medlemmen stressad och pressad att återgå i arbete och en återgång i arbete på 25 % planerades därför in till i maj 2015. I direkt anslutning till att medlemmen skulle återgå i arbete drabbades hon av en ischemisk stroke, varför en återgång i arbete aldrig kom till stånd.
Under hösten 2016 ansökte medlemmen om arbetsskadeersättning (livränta) från Försäkringskassan för sina besvär från utmattningssyndrom och stroke. Medlemmen menade att skadlig inverkan i hennes arbete i form av för hög arbetsbelastning, stress, höga krav och låg egen kontroll hade orsakat hennes besvär från utmattningssyndrom samt hennes insjuknande i stroke. Medlemmen menade vidare att besvären från både utmattningssyndrom och stroke gjorde att hon inte längre hade någon förvärvsförmåga.
Försäkringskassan avslog medlemmens ansökan om livränta och menade att varaktighetsrekvisitet inte var uppfyllt gällande utmattningsbesvären eftersom besvären, enligt kassans mening, till största del var utläkta i maj 2015 när medlemmen insjuknade i stroke. Försäkringskassan gjorde därför ingen prövning av om utmattningsbesvären var orsakade av arbetet, eller inte. Vad gällde medlemmens besvär från stroke menade Försäkringskassan att det saknas medicinskt stöd för att sådana faktorer som medlemmen exponerats för i arbetet kan orsaka stroke samt att medlemmens insjuknande i stroke inte kunde vara en akuteffekt av exponeringen i arbetet då medlemmen hade varit sjukskriven och inte arbetat på ca. åtta månader då hon drabbades av stroke.
Efter Försäkringskassans avslagsbeslut ansökte medlemmen om rättshjälp i ärendet, vilket beviljades av hennes fackförbund Lärarförbundet. Vid prövningen hos Försäkringskassans omprövningsenhet vidhöll Försäkringskassan sitt beslut och vid prövningen i förvaltningsrätten gick förvaltningsrätten på Försäkringskassans linje i ärendet.
Medlemmen överklagade till kammarrätten och argumenterade, vilket hon även gjort i tidigare instanser, för att båda skadorna uppfyllde varaktighetsrekvisitet och att båda skadorna skulle godkännas som arbetsskador. Ytterligare bevisning om att medlemmen alltjämt var svårt sjuk i utmattningssyndrom när hon drabbades av stroke gavs även in till rätten.
Kammarrätten meddelade prövningstillstånd i målet och återförvisade sedan ärendet till Försäkringskassan för ny handläggning. Anledningen till återförvisningen var att Försäkringskassan endast hade prövat medlemmens rätt till livränta utifrån hennes besvär från stroke, trots att medlemmen tydligt begärt att även besvären från utmattningssyndrom skulle godkännas som arbetsskada. Försäkringskassans förfarande att endast pröva besvären från stroke, och inte besvären från utmattningssyndrom, var enligt kammarrättens mening felaktigt.
Vid Försäkringskassans nya prövning skickades ärendet till en försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) för en bedömning av sambandet mellan medlemmens arbete och hennes besvär från både utmattningssyndrom och stroke. Vid sin bedömning gick FMR till fullo på medlemmens linje och menade att övervägande skäl talar för att skadlig exponering i medlemmens arbete har orsakat medlemmens utmattningsbesvär och medlemmens insjuknande i stroke. Mot bakgrund av FMR:s bedömning har Försäkringskassan nu godkänt medlemmens besvär från utmattningssyndrom och stroke som arbetsskador och beviljat henne full livränta.
Medlemmen hade beviljats facklig rättshjälp av sitt fackförbund Lärarförbundet. Ombud var förbundsjuristen Erika Engman Litfeldt, 08-6766345.