Försäkringskassan hade nekat medlemmen sjukpenning avseende en period om drygt fyra och en halv månad. Den huvudsakliga motiveringen var att de undersökningsfynd som angavs i läkarintyg inte gav stöd för att medlemmens besvär hade den omfattning som krävs för att beviljas sjukpenning.
I förvaltningsrätten hördes bl.a. behandlande läkare vid en muntlig förhandling. Förvaltningsrätten gav därefter medlemmen rätt till sjukpenning. Domen var en s k nämndemannadom, dvs det var de domare som inte är jurister som dömde på ett annat sätt än juristdomaren. Förvaltningsrätten ansåg att utredningen i målet gav stöd för att medlemmen under perioden hade omfattande besvär som påverkade medlemmens arbetsförmåga och att sjukdomstillståndet var att bedöma som långvarigt. Utöver läkarintygen fann förvaltningsrätten stöd för sin bedömning i en utredning från Arbetsförmedlingen. Juristdomaren som var skiljaktig menade i huvudsak att det krävs beskrivningar i läkarintyg om hur besvären konkret sätter ner arbetsförmågan i olika arbetsuppgifter samt att besvären graderas för att överklagandet skulle kunna bifallas.
Domen överklagades av Försäkringskassan och Kammarrätten i Stockholm meddelade prövningstillstånd. Överklagandet avslogs därefter med motiveringen att kammarrätten inte fann anledning att bedöma ärendet på något annat sätt än vad förvaltningsrätten gjort. Därmed fick medlemmen sjukpenning för aktuell period.
Kammarrätten i Stockholms dom meddelad den 10 juni 2020 i mål nr 5068-19.
Medlemmen hade beviljats rättshjälp av sitt fackförbund Kommunal. Ombud var förbundsjuristen Gustav Sjöberg, 08-676 63 40, gustav.sjoberg@fackjuridik.com