Nyhetsbrev nr 1/2016

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till angelin.olssondegroat@fackjuridik.com

 

Arbetsskadeförsäkringen utreds

Regeringen har tillsatt en utredning för en mer rättssäker och jämställd arbetsskadeförsäkring. Ingrid Petersson som är generaldirektör för FORMAS har utsetts till utredare. Hon har bl.a. tidigare erfarenhet från statsrådsberedningen, överdirektör på Riksförsäkringsverket och som lobbyist för AstraZeneca.

Det är flera saker som Ingrid Petersson nu ska utreda, förutom att försäkringen ska bli mer rättssäker och jämställd. Utredningen ska bl.a. lägga förslag om hur behovet av forskning inom arbetsskadeområdet ska stärkas. Man ska också titta närmare på varför antalet ansökningar om livränta sjunker och föreslå åtgärder. Även frågor som rehabilitering vid arbetsskada, indexering av livräntan, arbetsskada till följd av smitta, om ett bedömningsstöd för Försäkringskassan bör införas och om reglerna om arbetsskada till följd av mobbning behöver förtydligas, ska gås igenom.

Utredaren har också möjlighet att beakta andra frågor än vad som specifikt anges i direktiven för att tillgodose behovet av en mer jämställd och rättsäker arbetsskadeförsäkring. Utredningen ska enligt direktiven vara klar senast den 31 mars 2017.

Omorganisation inom polisen prövas i AD

Den 1 januari 2015 omorganiserades polisen från 21 myndigheter till en myndighet för hela landet. Omorganisationen är den största på statens område någonsin och berör ca 28 500 anställda. Förändringen har resulterat i två mål i Arbetsdomstolen där Polisförbundet har väckt talan mot staten. I stämningsansökningarna yrkar Polisförbundet allmänt skadestånd till förbundet med sammanlagt 20 miljoner kronor för brott mot den primära förhandlingsskyldigheten i MBL.

Polisförbundet menar att staten inte genomfört primärförhandlingar avseende vilka arbetsuppgifter de anställda skulle ha från och med den 1 januari 2015. Det är den som är funktionell arbetsgivare och har arbetsmiljöansvaret som ska primärförhandla frågan om vilka arbetsuppgifter de anställda ska ha, menar förbundet. Polisförbundet konstaterar att det är fråga om en övergång enligt 6 b § LAS och menar att den primära förhandlingsskyldigheten gällande förändringar i arbetsuppgifterna för de anställda endast kan fullgöras av den som förvärvar verksamheten, dvs. den nya sammanhållna polismyndigheten.

Arbetsdomstolens mål A 130/15 och A 8/16. Ombud för förbundet är vår förbundsjurist Annett Olofsson.

Höga beviskrav ställs på sjukskrivna för att få sjukpenning

Högsta förvaltningsdomstolen slår i en dom den 16 februari 2016 fast principen att det inte finns något hinder mot att beakta senare tillkommen medicinsk utredning vid prövning av rätt till sjukpenning. Däremot anser inte domstolen att den aktuella utredningen i detta mål innebär sådana särskilda skäl att den sjuke kan få sjukpenning efter dag 180. Domen innebär att höga beviskrav läggs på den som blir sjuk en längre tid.

Den juridiska bakgrunden i målet är följande. För att en försäkrad ska få sjukpenning måste man lämna in läkarintyg och Försäkringskassan ställer höga krav på vad som ska anges i läkarintyget. Det är den sjukskrivne som har bevisbördan för att hen ska ha rätt till sjukpenning om Försäkringskassan bedömer att läkarintyget inte är tillräckligt tydligt.

Efter dag 180 med sjukskrivning ska den sjukes arbetsförmåga prövas mot alla normalt förekommande arbeten, om det inte finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att det ska framgå av de medicinska underlagen att det finns en välgrundad anledning att anta att den sjuke med stor sannolikhet kan återgå i arbete hos arbetsgivaren innan dag 365. Det ska också finnas en tidsplan för detta. Dessutom krävs att den medicinska utredningen och prognosen för återgång är väl underbyggda.

Den nu aktuella domen från Högsta förvaltningsdomstolens gällde TL, född 1956, som arbetade som vaktmästare/chaufför vid ett sjukhus. I november 2011 blev han sjukskriven på grund av rygg- och fotledssmärtor. Han genomgick undersökningar och fick remiss till ortoped och reumatolog under våren 2012. Det var väntetider i vården och först i läkarintyg den 29 juli 2012 blev det klarlagt vad besvären berodde på och vilken behandling som han skulle genomgå. Det angavs att full arbetsåtergång i ordinarie arbete kunde förväntas inom en till några månader. TL hade då fått anpassade arbetsuppgifter på halvtid hos arbetsgivaren.

Försäkringskassan hade dragit in sjukpenningen fr.o.m. den 16 juni 2012 då man bedömde att han hade full arbetsförmåga i andra arbeten. Man menade att han hade arbetsförmåga i lämpligt arbete där han inte behövde belasta foten, t.ex. i sittande arbete. Kassan ansåg att det medicinska underlaget vid tidpunkten för beslutet inte med stor sannolikhet visade att han skulle kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 365.

I november 2012 ändrade sig Försäkringskassan efter kontakt med behandlande läkare. Man beslutade då betala ut sjukpenning fr.o.m. den 29 juli 2012 eftersom att man bedömde att utredningen visade på särskilda skäl. TL överklagade Försäkringskassans beslut att han inte fick sjukpenning i mellanperioden juni-juli 2012, men hade ingen framgång vare sig i förvaltningsrätten eller i kammarrätten. Försäkringskassans uppfattning att senare medicinskt underlag kan påverka bedömningen först från tidpunkten från underlagets tillkomst vann gehör i lägre domstolar. Detta då sjukpenning är en dagersättning som ska prövas löpande.

Högsta förvaltningsdomstolen tillbakavisar nu den tolkningen och anger att det inte finns något hinder mot att beakta senare tillkommen medicinsk utredning. Däremot anser man inte att det medicinska underlaget – läkarintyget den 29 juli 2012 och uppgifterna från läkare i november 2012 – uppfyller de högt ställda kraven på vad som ska utgöra särskilda skäl.

TL hade beviljats rättshjälp av sitt fackförbund Kommunal och företräddes av förbundsjurist Linda Wallin, LO-TCO Rättsskydd AB.

Min tolkning av domen blir att bevisbördan är stor på den sjuke att ta fram medicinska underlag som uppfyller de krav som lagstiftningen ställer. Domstolen slår visserligen fast att man i efterhand kan komplettera utredningen, men i praktiken har den sjuke mycket svårt att få fram sådan utredning av tillräcklig kvalitet. Inte ens när Försäkringskassan bedömt att det kompletterande underlaget uppfyller kraven räcker det, enligt Högsta Förvaltningsdomstolen, för att bevisa att särskilda skäl föreligger.

Konsekvensen av rehabkedjans bestämmelser blir att den sjuke vid dag 180 måste ha kunskapen om att läkarunderlaget uppfyller kraven eller senare kan kompletteras. Väntetider i vården är inget godtagbart skäl. Alternativt måste den sjuke kräva av arbetsgivaren att denne ska ta fram arbetsuppgifter som hen klarar att utföra. Om arbetsgivaren hävdar att sådana inte finns ska den sjuke ta ställning till om en arbetsrättslig process ska inledas. Eller alternativt ska den sjuke begära tjänstledigt för att stå som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. För att kunna få a-kassa krävs då att Arbetsförmedlingen och a-kassan bedömer att den sjuke står till arbetsmarknadens förfogande trots sina besvär.

I praktiken innebär detta att den sjuke måste ha mycket stor kunskap om hur regalsystemet fungerar. Vare sig läkaren/sjukvården eller Försäkringskassan riskerar att drabbas av någon konsekvens för brister i utredningen. Den sjuke vågar sällan ställa skarpa krav på arbetsgivaren eftersom en arbetsrättslig process kan bli långvarig och oviss. Förhoppningsvis får den sjuke korrekt information om att hen kan begära tjänstledigt för att stå som arbetssökande om Försäkringskassan drar in sjukpenningen och arbetsgivaren inte erbjuder omplacering.

I debatten om sjukförsäkringen anges ofta att tidsgränser innebär drivkrafter för att olika aktörer (den sjuke, vården, arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen) ska vidta åtgärder. Enligt min mening är det bara den sjuke som riskerar att drabbas av någon konsekvens om inte aktörerna uppfyller de krav som ställs på dem. Är det rimligt att den svagaste aktören får bära hela ansvaret och drabbas av ekonomiska konsekvenser?

Claes Jansson
Förbundsjurist och enhetschef

Föreningsrättskränkning efter krav på kollektivavtal

Köksmontörerna och besiktningsmännen hos ett byggbolag i södra Sverige tog i januari 2014 kontakt med Byggnads. Arbetstagarna ville omfattas av kollektivavtal och den 10 februari 2014 träffades förbundet och bolaget för en avtalsinformation. Därefter inträffade en rad incidenter som enligt förbundets mening utgjorde bestraffningar för att arbetstagarna kontaktat Byggnads och påtryckningar för att få medlemmarna att avstå från sitt krav på kollektivavtal. Trots påtryckningarna vidhöll medlemmarna sitt krav på kollektivavtal och i juni 2014 sa bolaget upp samtliga sina arbetstagare på grund av arbetsbrist.

Förbundet och medlemmarna väckte talan i Arbetsdomstolen och hävdade att bolaget kränkt föreningsrätten vid ett flertal tillfällen efter avtalsinformationen. Arbetsdomstolen fann i en dom meddelad den 13 januari 2016 (AD 2016 nr 1) att stämningen varit spänd vid ett möte den 12 februari 2014 och att bolagets företrädare var upprörda vid mötet över att arbetstagarna vänt sig till Byggnads. När bolaget kort därefter krävde att få kontrollera medlemmarnas körjournaler kränkte bolaget föreningsrätten. För kränkningen är bolaget skyldigt att betala skadestånd till förbundet och medlemmarna.

Ombud för Svenska Byggnadsarbetareförbundet och medlemmarna var våra förbundsjurister Susanna Kjällström och Sussanne Lundberg (enhetschef).

”Facklig propaganda” blir mål i AD om föreningsrättskränkning

LO-TCO Rättsskydd är ombud för Handels i en tvist med en arbetsgivare i djurproduktsbranschen gällande föreningsrättskränkning. Relationerna mellan fackklubben och arbetsgivaren har varit dåliga under många år, men eskalerade i samband med en lokal förhandling om övertidsfrågor. Klubben på bolaget har bl.a. fråntagits dator och e-postadress. Vid ett personalmöte har bolagets VD förklarat för de anställda att de inte får prata om fackliga frågor på arbetstid och Handelsklubbens ordförande har tilldelats skriftliga varningar för hur han uttryckt sig i kallelse till klubbens årsmöte och för att han enligt arbetsgivarens mening ”fört en facklig propaganda” under arbetstid.

Arbetsdomstolens mål A 174/15. Ombud för förbundet är förbundsjuristen Erik Grahn.

Deltidsanställd i tunnelbanan diskrimineras

MTR, som sköter tunnelbaneverksamheten i Stockholm, har stämts av Seko i ett pilotfall som kan få betydelse för flertalet deltidsanställda i verksamheten.

Medlemmen som fallet gäller har enligt Sekos uppfattning, av sin arbetsgivare MTR, inte fått den schemaläggning och betalning som han haft rätt till med sitt arbetstidsmått enligt kollektivavtal och anställningsavtal.

Arbetsgivaren anser att arbetstidsmåttet bara bestämmer hur många dagar den anställde har rätt att arbeta, i förhållande till heltidsanställda. Eftersom deltidsanställda inte alltid schemaläggs hela arbetsdagar får det till följd att en anställning med en omfattning på t.ex. 50 % inte nödvändigtvis innebär att man arbetar hälften av de timmar en heltidsanställd gör och därför inte heller får hälften av den lön heltidsanställda får.

Medlemmen har vidare som deltidsanställd fått en lägre lön per arbetad timme än vad jämförbara heltidsanställda har, vilket utgör ett brott mot lagen om förbud mot diskriminering av deltidsanställda och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.  Avslutningsvis har heltidsanställda under vissa omständigheter rätt till en extra betald ledig dag som deltidsanställda, enligt arbetsgivaren, inte har rätt till. Även detta utgör enligt förbundet diskriminering av deltidsanställda.

Seko har krävt rätt lön för de två senaste åren för sin medlem samt ekonomiskt- och allmänt skadestånd för överträdelserna av lag och kollektivavtal. Arbetsdomstolens mål A 196/15. Förbundet företräds av vår förbundsjurist Anders Wilhelmsson.

 

Vårens seminarier är här!

Varje termin anordnar vi ett antal seminarier om aktuella ämnen i egen regi för fackförbundens förtroendevalda och funktionärer. Kurserna leds av våra jurister som har stor teoretisk och praktisk erfarenhet av ämnena.

Seminarierna anordnas i Ingenjörshuset, City Konferensen, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm.  I priset 2 900 kr (exkl. moms) ingår kursdokumentation, kaffe och lunch. Anmälan måste ske senast 2 veckor före seminariet. Vi tar bara emot 30 deltagare så anmälan bör ske så snart som möjligt.

Våren 2016 anordnar vi följande seminarier:

7 april            Löneindrivning och konkurs

21 april          Omplacering och omreglering samt nyheterna i LAS

10 maj           Arbetstagares kritikrätt, yttrandefrihet och lojalitet

17 maj           Rehabiliteringsansvaret och indragna ersättningar

24 maj           Så når vi framgång i arbetsskadeärenden

Vi kan också skräddarsy utbildningar för era behov. Läs mer om anmälan etc. på vår hemsida www.fackjuridik.com

Vill du motta våra Nyhetsbrev?

Vi gör ca. 4 st utskick per år. Alla våra tidigare nyhetsbrev finns under rubriken Nyhetsbrev i menyn.

Om Oss

Vårt uppdrag är att biträda LO, TCO, förbunden samt förbundens medlemmar i rättsliga angelägenheter. Vi ska vidare inom de rättsområden som berör fackliga organisationer och deras medlemmar bidra till en ur facklig utgångspunkt positiv rättsutveckling samt sprida kunskap inom fackföreningsrörelsen i juridiska frågor och om den fackliga rättshjälpen.

Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att driva rättsliga processer i domstolar. Våra två stora arbetsområden är socialförsäkringsrätt och arbetsrätt i vid bemärkelse.

Senaste Nytt