Nyhetsbrev nr 4/2022

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi ger normalt ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida, fackjuridik.se och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.

Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.

 

Svea hovrätt: SD-politiker får inte uteslutas

Svea hovrätt har den 8 december 2022 meddelat dom i målet angående uteslutning av en SD-politiker ur Svenska Transportarbetareförbundet. Transport hade överklagat Stockholms tingsrätts dom om att ogiltigförklara uteslutningsbeslutet. Hovrätten fastställer tingsrättens dom och skriver att uteslutningsbeslutet kan sakprövas i domstol. I sin prövning gör hovrätten, liksom tingsrätten, en objektiv bedömning av Transports stadgar och kommer fram till att det som Transport åberopat inte ger stöd för uteslutning. Även i skadeståndsdelen fastställer hovrätten tingsrättens dom, vilket innebär att SD-politikern inte får något skadestånd. Transport kommer att ta ställning till om domen ska överklagas till Högsta domstolen.

Svea hovrätts dom i mål T 4011-21 av den 8 december 2022
Ombud för Transport är förbundsjuristerna Annett Olofsson (08-6766329) och Anne Alfredson (08-6766325)

 

Lättare för läkemedelsskadade att erhålla ersättning genom läkemedelsförsäkringen efter yttrande av Läkemedelsskadenämnden

LO-TCO Rättsskydd AB företräder en medlem i Svenska Elektrikerförbundet om rätt till ersättning för en läkemedelsskada. Medlemmen har ådragit sig en allvarlig hjärnskada vid användande av läkemedel i form av opiater och bensodiazepiner.

I USA förekommer det sedan många år en stor överdödlighet vid användande av läkemedel innehållande opioider. Detta har utöver det personliga lidandet även inneburit ett stort antal rättsprocesser.

Alla som fått läkemedel av en aktör som är ansluten till läkemedelsförsäkringen och som anser sig ha ådragit sig en skada av läkemedlet, har rätt att göra en anmälan till Svenska Läkemedelsförsäkringen AB. Om man är missnöjd med deras bedömning kan man begära prövning i Läkemedelsskadenämnden, som behandlar ärenden som överklagas. Såväl den skadelidande som försäkringsgivaren kan lämna ärenden vidare till nämnden. Nämnden är rådgivande. Om försäkringsgivaren och den skadelidande inte blir överens kan talan väckas vid allmän domstol.

Läkemedelsförsäkringen har vid sin prövning av medlemmens rätt till ersättning funnit att det var användandet av läkemedel som orsakat medlemmens personskada, men att personskadan ändå inte utgör en läkemedelsskada. Anledningen till det är att Läkemedelsförsäkringen anser att medlemmen använt läkemedel på ett uppenbart felaktigt eller olämpligt sätt. Läkemedelsförsäkringen ansåg också att det var medlemmen som har bevisbördan för att han omfattas av försäkringen. Någon rätt till ersättning bedömdes därför inte föreligga.

LO-TCO Rättsskydds uppfattning är att Läkemedelsförsäkringen åberopat ett undantagsvillkor från rätten till ersättning som Läkemedelsförsäkringen har bevisbördan för och detta utan någon bevislättnad. Läkemedelsförsäkringen har inte kunnat styrka att undantagsvillkoret är tillämpligt och därför har medlemmen rätt till försäkringsersättning för den mycket allvarliga personskada han drabbats av.

På förbundets uppdrag överklagade LO-TCO Rättsskydd AB Läkemedelsförsäkringens beslut till Läkemedelsskadenämnden, som nu i ett rådgivande yttrande bedömt hur det aktuella försäkringsvillkoret ska förstås. Det aktuella försäkringsvillkoret är enligt Läkemedelsskadenämnden ett undantagsvillkor och Läkemedelsförsäkringen har enligt nämndens bedömning bevisbördan för att undantaget är tillämpligt och detta utan någon bevislättnad.
Svenska läkemedelsförsäkringen har efter nämndens yttrande meddelat att de accepterar att skadan är en läkemedelsskada. Ersättning regleras enligt 5 kapitlet skadeståndslagen. Detta innebär att medlemmen ska erhålla full ersättning för sin personskada beräknad på skadeståndsrättslig grund.

I och med att Läkemedelsförsäkringen har accepterat Läkemedelsskadenämndens bedömning, blir yttrandet vägledande. Det betyder att det bör bli väsentligt mycket lättare för personer som drabbats av läkemedelsskada att erhålla ersättning.

Ombud i målet har varit förbundsjurist Ulf Lejonklou, tel. 08-676 63 57

 

Arbetsdomstolen: Plattformsarbetare var inhyrd från egenanställningsföretag

Arbetsdomstolen meddelade den 16 november 2022 dom i det uppmärksammade målet mellan Svenska Transportarbetareförbundet och Foodora. Förbundet hade väckt talan i Arbetsdomstolen mot Foodora AB och hävdat att en av förbundets medlemmar som arbetade med att köra ut mat med moped hade blivit avskedad av Foodora. Medlemmen hade anställts av Foodora som bud men blev efter en tid hänvisad till att träffa avtal med ett s k egenanställningsföretag vid namn Pay Salary. I övrigt fortsatte medlemmen att arbeta på samma sätt som när han var anställd direkt av Foodora. Under sitt arbete använde medlemmen sig fortfarande av Foodoras lokaler och utrustning och var underkastad Foodoras arbetsledning och kontroll. Enligt förbundet blev förbundets medlem avskedad av Foodora när han plötsligt stängdes av från Foodoras app och därmed inte längre kunde utföra något arbete.

Foodora hävdade att medlemmen, då han stängdes av från appen, inte längre var anställd av bolaget utan istället var anställd av Pay Salary och uthyrd till Foodora. Enligt förbundet hade medlemmen hela tiden varit arbetstagare hos Foodora och Pay Salary skötte endast tjänsten löneadministration åt Foodora.

Arbetsdomstolen skriver i sina domskäl att den helhetsbedömning som normalt görs för att avgöra om en person är arbetstagare eller uppdragstagare inte till fullo kan användas vid uthyrning av arbetstagare. Arbetsdomstolen gör en bedömning av de avtal som funnits mellan Foodora och Pay Salary samt mellan medlemmen och Pay Salary. Arbetsdomstolen gör också en bedömning av Pay Salarys verksamhet. Arbetsdomstolen betraktar Pay Salary som ett bemanningsföretag och finner att det har varit frågan om uthyrning av arbetstagare enligt uthyrningslagen och att medlemmen därför inte var anställd av Foodora när han stängdes av från appen.

Arbetsdomstolen klargör att bedömningen att det varit frågan om uthyrning av arbetstagare inte påverkas av vad Pay Salary angett om sin verksamhet i sin bolagsordning, sin marknadsföring eller till myndighet. Inte heller påverkas bedömningen av vilken betalning Pay Salary fått från Foodora för uthyrningen.

Arbetsdomstolens dom AD 2022 nr 45, den 16 november 2022

Ombud för förbundet var förbundsjuristerna Annett Olofsson (08-6766329) och Sonia Ericstam (08-6766337)

 

Objektiva fynd inte längre ett krav för sjukpenning

LO-TCO Rättsskydd AB har i flera år drivit fall där Försäkringskassan ställt krav på så kallade objektiva fynd för att bevilja sjukpenning. För personer som har sjukdomar där det inte går att påvisa några objektiva fynd, dvs för läkaren synbara symtom, har detta inneburit att många av våra medlemmar som drabbats av psykisk ohälsa, eller vissa smärtsjukdomar, inte har fått sjukpenning.

Nu har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) klargjort att sådana krav inte kan ställas och i det aktuella fallet har en kvinna med utmattningssyndrom fått fortsatt sjukpenning eftersom HFD anser att läkarens intyg, som grundats på kvinnans egna uppgifter, är tillräckligt för att uppfylla det krav på bevisning som gäller.

Även vad gäller nivån på bevisningen har HFD klargjort att det räcker att den sjuke gör ”sannolikt” att denne har rätt till sjukpenning, vilket är ett betydligt lägre krav än ”styrkt” som Försäkringskassan ibland har tillämpat.

Även om fallet gäller en kvinna med psykiska besvär är vår uppfattning att domen även är tillämpbar på fall med andra sjukdomar där läkaren inte direkt kan se de symtom som den sjuke har, som till exempel smärta.

Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål 5070-21, 5071-21 meddelad den 16 november 2022

 

Medlem får miljonbelopp utdömt av Svea hovrätt efter mångårig tvist

Bakgrunden till tvistemålet är att en truckförare skadade sig vid en olycka i arbetet år 2000 i en trafikförsäkringspliktig truck. Hon tillerkändes rätt till tidsbegränsad arbetsskadelivränta av Försäkringskassan och viss ersättning genom den obligatoriska trafikförsäkringen. År 2006 fick hon inte längre rätt till fortsatt arbetsskadelivränta genom Försäkringskassan. Efter prövningar i förvaltningsdomstolar kvarstod Försäkringskassans beslut om att rätt till fortsatt arbetsskadelivränta inte förelåg. Kvinnan vände sig då till trafikförsäkringsbolaget och begärde omprövning av hennes rätt till inkomstförlustersättning genom trafikförsäkringen.

Trafikskadenämnden, som obligatoriskt ska pröva omprövningsärenden, fann att kvinnan hade rätt till omprövning och rätt till ersättning. Försäkringsbolaget vägrade att följa Trafikskadenämndens rekommendation. Med stöd av IF Metalls rättshjälp ansökte kvinnan om stämning i tingsrätt år 2015 och yrkade att hon skulle tillerkännas rätt till trafikskadeersättning.

Tingsrätten fann i en dom år 2017 att kvinnan inte kunnat visa att det var klart mer sannolikt att hennes besvär orsakats av truckolyckan, än att så inte var fallet. Hovrätten kom fram till samma bedömning. Högsta domstolen meddelade därefter partiellt prövningstillstånd. Högsta domstolen fann att kvinnans begäran om omprövning av ersättning för inkomstförlust inte ska medföra någon ny prövning av om det förelegat ett orsakssamband mellan truckolyckan och personskadan. Högsta domstolen fann däremot att man vid omprövningen kan pröva om senare inträffade förändringar av arbetsoförmågan utgör en följd av den ursprungliga personskadan. Högsta domstolen upphävde tingsrättens och hovrättens domar och återförvisade målet till tingsrätten. Vi har tidigare skrivit om prövningen i Högsta domstolen på vår hemsida den 6 mars 2020.

Tingsrätten prövade därefter målet på nytt. Tingsrätten fann vid den förnyade prövningen att truckföraren inte kunnat göra det klart mer sannolikt att hennes besvär från omprövningstidpunkten år 2006 faktiskt berodde på skadan vid arbetsplatsolyckan år 2000 och att hon därför inte hade rätt till ersättning.

Svea hovrätt har utifrån Högsta domstolens dom funnit att kvinnan inte ska behöva bevisa det ursprungliga orsakssambandet. Vidare finner hovrätten att det är försäkringsbolaget som har bevisbördan för sitt påstående att kvinnans arbetsoförmåga från år 2006 inte har samband med truckolyckan. Hovrätten finner därefter att detta har försäkringsbolaget inte lyckats med. Tvärtom ger den bevisning kvinnan åberopat starkt stöd för att det alltjämt är personskadan som uppstod vid truckolyckan som är den huvudsakliga orsaken till hennes arbetsoförmåga.

Kvinnan tillerkänns nu rätt till försäkringsersättning med 920 000 kronor, jämte dröjsmålsränta.

Ombud i målet har varit förbundsjurist Ulf Lejonklou, tel. 08-676 63 57

 

Kommunal har stämt Aleris Närsjukhus AB, Arbetsdomstolens mål A 118/22

Aleris Närsjukhus AB har infört en policy genom vilken bolaget kräver att de anställda vaccinerar sig mot covid-19. Anställda som har vägrat vaccinera sig skickades hem utan lön. Enligt policyn kan en vägran att vaccinera sig också innebära sakliga skäl för uppsägning. Runt årsskiftet 2021/2022 skickades tre arbetstagare anställda vid bolaget hem på grund av att de inte vaccinerat sig. De har sedan dess inte fått arbeta och har inte heller fått lön.

Vaccinationskravet innebär förutom själva vaccinationen (som är ett påtvingat kroppsligt ingrepp) också att de anställda måste dela en känslig personuppgift med arbetsgivaren (uppgiften om vaccination). Förbundets uppfattning är att arbetsgivaren inte kan kräva detta av arbetstagarna och att ett vaccinationskrav strider mot kollektivavtalet. Förbundet har genom stämningen yrkat lön till de drabbade arbetstagarna och allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrottet, till såväl arbetstagarna som förbundet.

Ombud är förbundsjurist Anne Alfredson

 

Skärpta regler om återbetalning till Försäkringskassan en fara för rättssäkerheten

Från den 1 september 2022 gäller nya regler för den som får ett beslut om att betala tillbaka pengar till Försäkringskassan. De nya reglerna är en följd av en lagändring som riksdagen beslutade den 21 juni 2022.

Den som får ett beslut om att betala tillbaka ersättning till Försäkringskassan har 30 dagar på sig att göra det. Lagändringen innebär att om personen inte betalar ska Försäkringskassan lämna skulden direkt till Kronofogden för indrivning eftersom beslutet om återbetalning har gjorts direkt verkställbart (exekutionstitel). Tidigare har Försäkringskassan i första hand själv försökt driva in pengarna och därefter ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

Det är fortfarande möjligt att komma överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan, om man inte kan betala hela beloppet på en gång, men hela skulden ska vara betald inom tolv månader.

Denna nyordning gäller alla typer av ersättningar som betalas ut av Försäkringskassan. Den är synnerligen ingripande för den försäkrade och rättssäkerhetsfrågor får ökad aktualitet till följd av ändringarna. Det bedöms även uppstå ett ökat behov av att den försäkrade företräds av kvalificerat ombud i domstol liksom att muntlig förhandling regelmässigt begärs som ett led i domstolsprövningen.